Engagerande diskussioner om räddningsinsats med Pyramiden

Grib*-instruktören Christoffer Deichman testar en läraktivitiet på sina instruktörskollegor. Uppgiften för läraktiviteten är att studerande ska sortera och prioritera bland insatser vid en brand. Pyramiden är en struktur som utmanar till reflektion och diskussion kring prioriteringar.

Det slutliga lärandemålet är att Grib-studerande ska kunna använda metoder och tekniker vid brand för att hindra och begränsa skada på människa, miljö och egendom. Varje grupp tilldelas tio laminerade kort med begrepp för olika insatser:

  • avspärrning
  • brandgasventilation
  • brandsläckning
  • leta kontruktionsbrand
  • livräddning
  • lämpning/avlägsna brandskada
  • ta hand om de drabbade
  • restvärdesräddning
  • spridningsrisk
  • vattenförsörjning

Uppgiften är att korten ska sorteras, prioriteras och ordnas efter den pyramidform som Christoffer visar. Viktigast överst. Läs mer om strukturen Pyramiden här.

Instruktioner för uppgiften

Christoffer påpekar för deltagarna att han inte är ute efter rätt eller fel. Han uppmanar grupperna att öppna upp för många olika tankar, idéer och resonemang. Gruppdiskussionen är fri och följer inte någon turordning mellan deltagarna. Men för att alla ska få komma till tals bör gruppen inte vara för stor. Här var det tre deltagare i varje grupp som kan bidra med olika perspektiv och aspekter.

Redogöra och motivera kortplacering för alla i storgrupp

Diskussionerna i de tre grupperna blev engagerande och livlig. Begreppens innebörd diskuterades. – Vad ingår i begreppet ”Livräddning”? – På vilken nivå pratar vi om vattenförsörjning och när bör det då ske? – Vad bör göras före eller efter?

Till sist fick varje grupp redogöra för alla vilket kort de placerat i topp samt motivera. Därefter vilka två kort de placerat i rad två och vidare, vilka tre kort som placerats i rad tre. Samtliga grupper hade ”Livräddning” i topp. Därefter skiftade den valda prioriteringsordningen mellan grupperna.

Varianter och utveckling av Pyramiden

Vid efterföljande diskussion om läraktiviteten kom det upp flera förslag på varianter för genomförande. T.ex. att denna pyramid kunde föregås av någon pyramid med bara ett av begreppen. T.ex. underbegrepp till ”livräddning”.

Ett annat förslag var att vända på pyramiden, eftersom det vid en räddningsinsats många gånger är flera saker som man behöver ta tag i med en gång.

Ytterligare förslag var att man kan koppla pyramiden till ett specifikt scenario.

Det var tydligt att uppgiften engagerade grupperna. För diskussionen fortsatte även efter redovisningen.

Chach

Hämta grafik: KL Pyramiden by LotteCh Creative Commons BY-NC-ND 2.0

* Grib = Grundutbildning för Räddningstjänstpersonal i beredskap

KL-struktur: Karusellen

https://flic.kr/p/2jNw84w

Karusellen (eng: Carousel Feedback) är en struktur där grupper ställer ut sina produkter, posters, collage eller modeller runt om i lokalen. Vid varje utställning finns även ett ark för respons från besökande grupper. Denna struktur kan även användas i distansundervisningen.

Karusellen passar för gruppredovisningar och kunskapsutbyte. I strukturen ingår kamratåterkoppling och rörelse. Karusellen kan också användas av läraren för att förmedla ett ämnesinnehåll.

Presentation av arbeten
Grupperna redovisar sina uppgifter eller projektarbeten genom att ställa ut sina arbeten i lokalen. Det kan vara i form av posters, collage, tankekartor eller modeller. 

Grupperna roterar
Vid signal lämnar grupperna sin egen utställning och roterar till nästa utställning i lokalen. På den nya stationen tar respektive grupp del av utställningen. De delar intryck och reaktioner med varandra i tur och ordning med hjälp av Rondellen . Alla ska få komma till tals. Inga diskussioner påbörjas förrän alla har fått dela sina intryck.

Responsark
Gruppen summerar sina intryck och reaktioner och kommer överens om vilken respons de vill ge till gruppen som har gjort utställningen. Bredvid utställningen hänger/ligger ett responsark där en av deltagarna skriver ner den återkoppling gruppen vill ge. 

Positiv respons
Det är viktigt att läraren har instruerat de studerande att deras respons går ut på att lyfta fram det positiva i det som gjorts och att dela sina perspektiv på innehållet, inte att avgöra om det är rätt eller fel. Det handlar om utbyta kunskaper och idéer och värdesätta andras arbeten.

Varianter på Karusellen:

Förslag på lösningar.
Läraren har inom ett tema förberett flera olika uppgifter som kan ha flera olika lösningar. Läraren placerar uppgifterna runt om i lokalen på bord eller väggar. Grupperna får rotera mellan stationerna. Under en begränsad tid ska respektive grupp komma på så många olika lösningar de kan. När tiden är ute roterar grupperna till nästa station där de ska försöka komplettera föregående gruppers förslag och lösningar. När alla grupper har roterat lyfter läraren de olika lösningarna i helklass.

Förmedla ett ämnesinnehåll
Läraren har förberett planscher med olika fakta men inom samma ämnesområde. Planscherna hängs upp runt om i lokalen tillsammans med ett responsark. Grupperna roterar mellan stationerna och får reflektera och diskutera innehållet. Grupperna har till uppgift att relatera innehållet till sina egna erfarenheter och sin verklighet. Gruppen får välja ut t.ex. tre saker de vill skriva upp dem på responsarket. När alla grupper har roterat går läraren i helklass igenom gruppernas svar.

Anpassning för distansundervisning: 

1. Läraren har i förväg skapat ett redigerbart onlinedokument (t.ex. Google Presentation) med lika många sidor som det finns grupper. Varje grupp har sin egen presentationssida. 

2. I e-mötets huvudrum tilldelas varje grupp en uppgift eller ett case. 

3. Grupperna skickas ut i digitala grupprum (Brakeout Rooms). En länk till det redigerbara onlinedokumentet delas via chatten. Deltagarna öppnar dokumentet på sin dator och går till gruppens presenationssida.

4. Grupperna arbetar med sin uppgift och dokumenterar sin lösning med bild och text på sin presentationssida. 

5. När tiden för arbete i grupp är slut ger läraren signal om att respektive grupp ska gå till nästa presentationssida. Där tar de del av den gruppens arbete. Under presentationssidan finns ett anteckningsfält där de respons på arbetet. Vid signal går de vidare till nästa gruppsida. 

Charlotte Ch

Tydlig läsinstruktion vid textläsning för lärande

läsinstruktion_pa_tegelvägg_800.JPG

Utbildning och fortbildning kräver ofta att studerande och utbildningsdeltagare ska ta del av texter. En tydlig läsinstruktion kan stötta deltagarna i läsningen och fördjupa lärandet.

Det är en central del i utbildning att ta till sig fakta och forskningsteorier för att utveckla förståelse och kunskaper inom ett ämnesområde. Om studerande och utbildningsdeltagare är ovana vid formella och teoretiska texter är det särskilt viktigt att de får stöttning av läraren.

Tydliga läsinstruktioner

Annika Cederberg-Sheike, (2016), verksam vid Malmö Lärarutbildning ger förslag på en enkel arbetsgång för hur textläsning kan gå till. Hennes exempel handlar om textläsning i ett lärararbetslag. Men samma modell fungerar utmärkt med studerande/utbildningsdeltagare.

Hon påpekar att en del litteratur visserligen tillhandahåller diskussionsfrågor som mycket väl kan fungera bra. Men många gånger saknar sådana frågor en koppling till läsaren och den situation den befinner sig i.

Cederberg-Sheike föreslår att man som lärare lanserar en läsinstruktion som kan stötta läsningen och förståelsen av det lästa. Läsningen sker individuellt men uttolkningen av texten sker i grupp. Instruktionen ges skriftligt och kortfattat i punkter, och förklaras även muntligt mer utförligt.

Läsinstruktionens struktur

Upplägget av läsinstruktionen är en variant på strukturen E.P.A. (Enskilt, Par, Alla):

  • Enskilt: Först ges var och en möjlighet att läsa utifrån sin förståelse och skriftligt formulera vad man undrar över.
  • Par (här i grupp om ca 4): Gruppen möts och samtalar om innehållet. Gruppen jämför likheter och olikheter i sina tolkningar av texten utifrån sina olika perspektiv och erfarenheter. Olikheterna skapar ett mellanrum som är utmanande att samtala kring vilket skapar en större medvetenhet hos varje deltagare.
  • Alla: Någon från varje grupp redogör för den stora gruppen, vilken frågeställning de har diskuterat samt en kort sammanfattning av gruppens diskussion.


LÄSINSTRUKTION:


Individuellt

1. Läs angiven text. Under din individuella läsning, anteckna det du reagerar på eller undrar över. Anteckna gärna som en lista med två kolumner. I den första kolumnen skriver du in citat från texten på sådant du reagerar på. I den andra kolumnen skriver du in din reaktion eller reflektioner för citatet. Formulera även som en fråga.

2. Välj ut ett citat med en tillhörande fråga. Frågan har du formulerat utifrån något i citatet som du vill resonera med övriga i gruppen. En fråga där du vill få reda på hur de övriga ser på saken.

Gruppvis (om ca 4 deltagare)

3. Alla i respektive grupp presenterar i tur och ordning sitt citat och sin fråga. Ingen diskussion påbörjas.

4. Gruppen jämför valda frågorna. Hittar likheter och olikheter. Kanske kan några frågor slås samman till en.

5. Gruppen väljer en fråga, en sakfråga, att fokusera på. Den deltagare vars fråga väljs blir sakägare.

6. Sakägaren ger en utökad beskrivning av sin fråga.

7. Deltagarna tänker högt, i tur och ordning, utifrån sakägarens fråga. Efter en första runda kan samtalet släppas fritt. Sakägaren deltar inte i samtalet utan lyssnar på vad övriga deltagare tänker om saken. Läraren/handledaren kan utmana och stötta genom att ställa frågor.

8. Mot slutet av samtalet tillfrågas sakägaren om hen vill kommentera det sagda eller ställa någon fråga till gruppen. Sakägaren kan avböja och bara tacka och ta emot de andra deltagarnas tankat.

9. Gruppsamtalet avslutas med en runda där var och en tar med sig från samtalet.

Alla

10. När alla grupperna sammanstrålar får sakägaren i varje grupp presentera det citat och den fråga den egna gruppen har samtalat kring samt kort redogöra för hur resonemanget gått. På så sätt får alla grupper ta del av ytterligare funderingar och resonemang kring texten. Läraren/handledaren får också en återkoppling på hur tankar och resonemang har gått i grupperna. Utifrån den återkopplingen kan läraren anpassa den fortsatta undervisningen.


 

Ovanstående läsinstruktion möter flera pedagogiska strategier:

  • Den skapar förståelse och trygghet för de studerande/utbildningsdeltagarna inför uppgiften.
  • Den hjälper varje studerande/utbildningsdeltagare att individuellt reflektera och att processa textens innehåll för lärande – inte för att endast memorera i syfte att återge.
  • Den lever upp till den sociokulturella teorin om att lärande sker bäst i interaktion med andra.
  • Det finns ett inbyggt krav på att alla ska förbereda sig inför kommande lektion/gruppmöte och att alla då ska bidra med sitt.
  • Den säkerställer att alla får komma till tals eftersom instruktionen talar om hur alla blir lika delaktiga. Lika delaktighet innebär gruppens mångfald tas tillvara.
  • Den studerande/deltagaren får erfara en lärstrategi/studieteknik som kan vara användbart i de fortsatta studierna och lärandet.

Roller vid textläsning

Läraren/handledaren är den som tillhandahåller strukturer och metoder för att stötta läsning, tänkande och gruppsamtal.

De studerande/utbildningsdeltagarna är en lärande resurs för varandra. De hjälper varandra att omsätta texternas innehåll till en konkret verklighet. När tagit sig igenom en tydlig läsinstruktion en gång krävs ingen handledning.

Gruppsamtal i fysiska klassrum eller i virtuella e-mötesrum enl. Flipped Classroom

Upplägget passar in i det som kallas för Flipped Classroom – ”det omvända klassrummet”. Det vill säga att de studerande/utbildningsdeltagarna på egen hand sätter sig in i ämnesinnehållet före lektionen och att lektionen används till att processa innehållet tillsammans med andra. Momentet med samtal i grupp kan antingen ske under lektionen det fysiska klassrummet eller i det virtuella e-mötesrummet och dess grupprum (brakeoutrooms).

 

Text & foto:
LotteCh



Referens:

Cederberg-Scheike, Annika: Handledning för kollegialt lärande. Studentlitteratur, 2016.

Mer att läsa i TPACK Revinge:

Nordström: Lärande samtal (Om skillnaden mellan vardagsprat, diskussion, nätverkande och lärande samtal.)

Designa uppgifter för Forum i Studera (Ett exempel på hur ett digitalt diskussionsforum kan användas för att osynkront diskutera lästa texter i grupp.)

Lektionsdesign med variation för e-lektion (Exempel på lektion där de studerande fick lyssna på poddradio före lektion och sedan under e-möteslektion samtala om det de hört.)

 

 

 

 

Studerande lär bättre med aktiva lärandestrategier – fast de inte tror det själva

artikel_harvard_learning

Sedan decennier  finns det bevis för att klassrumsundervisning där studerande får delta aktivt i sin inlärningsprocess når bättre läranderesultat på praktiskt taget alla nivåer. Och nu visar en ny studie från Harvard att det är av stor betydelse att de studerande får reda på det!

En studie som publicerades den 4 september 2019  i Proceedings of the National Academy of Sciences visar, att även om de studerande känner det som om att de lär sig mer genom traditionella föreläsningar, så lär de sig faktiskt mer när de deltar i undervisning, som utöver en föreläsningsdel även använder så kallade aktiva lärandestrategier.


Detta är en översättning av den engelska artikeln ”Lessons in learning” by Peter Reuell, Harvard Staff Writer.


Huvudförfattaren Louis Deslauriers, the director of science teaching and learning and senior physics preceptor, visste att de studerande skulle lära sig mer genom aktivt lärande. Han publicerade en nyckelstudie i Science 2011 som visade just det. Men trots det förblev många studenter och lärare tveksamma att byta till en undervisning som innehåller ett mer aktivt lärande.

Stämmer de studerandes känsla av vad de lär med vad de faktiskt lär? 

– Många gånger verkar det som om de studerande verkligen föredrar traditionella föreläsningar som är lena som silke, säger Deslauriers. Vi ville ta dem på orden. Kanske är det faktiskt så att deras känsla stämmer och att de lär sig mer under traditionella föreläsningar än vad de gör vid undervisning med inslag av aktivt lärande.


”Often, students seemed genuinely to prefer smooth-as-silk traditional lectures”


Förutom Deslauriers, är studien genomförd av director of sciences education and physics lecturer Logan McCarty, senior preceptor in applied physics Kelly Miller, preceptor in physics Greg Kestin, och Kristina Callaghan, numera a physics lecturer at the University of California, Merced.

Den här frågan, hur de studerandes uppfattning om sin egen inlärning stämmer överens med hur väl de faktiskt lär sig, är av särskilt betydelse, säger Deslauriers. Detta eftersom de studerande inledningsvis kan känna sig frustrerade innan de själva upplever värdet av aktiva lärandestrukturer.


“Deep learning is hard work.
The effort involved in active learning can be misinterpreted as a sign of poor learning”


– Djupt lärande är hårt arbete. Insatsen som är involverad i aktivt lärande kan missförstås som ett tecken på dåligt lärande, förklarar Deslauriers.
– Å andra sidan kan en populär lärare förklara saker på ett sådant sätt att eleverna upplever att de lär sig mer än de faktiskt gör.

Experimentets tillvägagångssätt

För att förstå denna motsats utformade Deslauriers och hans medförfattare ett experiment som skulle exponera studerande i en introduktionskurs i fysik för både undervisning med traditionell föreläsning och undervisning med inslag av aktiva lärandestrategier.

Under de första 11 veckorna i en 15-veckors kurs undervisades de studerande med standardmetoder av en erfaren lärare. Under den 12: e veckan tilldelades halva klassen slumpmässigt ett klassrum med undervisning med inslag av aktiva lärandestrukturer, medan den andra hälften deltog i ett klassrum med traditionell föreläsningsundervisning. Under nästkommande lektion kastades de två grupperna om. Notera att båda grupperna använde identiskt undervisningsinnehåll och att det endast var det aktiva deltagandet i lärandestrukturer som utgjorde skillnaden mellan lektionerna.

Efter varje lektion undersökte man i hur stor grad de studerande instämde med uttalanden som ”Jag känner att jag lärde mig mycket av denna föreläsning” och ”Jag önskar att alla mina fysikkurser lärdes ut på detta sätt.” De studerande testades med 12 flervalsfrågor om hur mycket de hade lärt sig av undervisningen.

Studiens resultat

När resultaten sammanställts fann författarna att de studerande upplevde det som om de lärt sig mer av undervisningen med traditionell föreläsning, men att de faktiskt fick högre resultat på tester efter lektioner där det varit aktiva lärandestrategier.


“Actual learning and feeling of learning were strongly anticorrelated,” 


– Det faktiska lärandet och känslan av lärande var starkt antikorrelerat, säger Deslauriers, vilket även framgår av den robusta statistiska analys medförfattaren Kelly Miller gjorde. Miller är expert på utbildningsstatistik och aktivt lärande.

Diskussion och slutsatser

Författarna av studien är snabba med att påpeka att resultaten från studien inte bör tolkas som om de studerande ogillar aktivt lärande. Faktum är att flera studier visar att när de studerande väl ser sina förbättrade resultat, tar de snabbt till sig idén om aktiva lärandestrategier.

– I alla kurser på Harvard där vi har infört aktiva lärandestrategier har de övergripande kursutvärderingarna gått upp, säger Deslauriers.

performance vs. perception.jpg

Medförfattaren Kestin, som förutom att han är fysiker är en videoproducent med PBS ‘NOVA, säger:
– Det kan vara frestande att engagera de studerande genom att göra om föreläsningar till en lockande berättelse, särskilt när det är vad de studerande verkar tycka om. För att hjälpa mina studenter att uppskatta vikten av ett aktivt lärande brukar jag vid första kursdagen visa resultaten från den här studien.

McCarty, som övervakar ansträngningar inom vetenskaperna, hoppas att denna studie ska uppmuntra fler kollegor att använda sig av aktiva lärandestrukturer i undervisningen.
– Vi vill se till att andra lärare reflekterar över hur de undervisar, menar McCarty. Under våra lektioner inleder vi med att organisera de studerande i små grupper för att lösa några problem. Medan de arbetar, går vi runt i rummet för att observera deras problemlösning och för att svara på frågor. Sedan samlas vi och håller en kort föreläsning riktad specifikt mot de missuppfattningar och svårigheter vi såg under deras problemlösning. Hittills har vi omvandlat över ett dussin kurser till att använda den här typen av aktiva lärandestrategier. Det är extremt effektivt – vi kan täcka lika mycket material som vi skulle använda föreläsningar.

En som har varit banbrytare i arbetet med aktivt lärande är Balkanski, professor of Physics and Applied Physics.

Eric Mazur, hyllar studien som har avlägsnat långvariga övertygelser om hur eleverna lär sig.
– Detta arbete avlägsnar otvetydigt illusionen om att lära av föreläsningar, säger han. Det förklarar också varför lärare och studerande håller fast vid tron ​​att att lyssna på föreläsningar utgör lärande. Jag rekommenderar att varje föreläsande lärare läser den här artikeln.

Vetenskapsdekan Christopher Stubbs, Samuel C. Moncher professor i fysik och astronomi, omvändes tidigt:
– När jag först bytte till undervisning med aktivt lärande, mötte förändringen motstånd hos vissa elever. Denna forskning bekräftar att fakulteten ska fortsätta och uppmuntra till aktivt lärande. Aktivt engagemang i varje klassrum, leds av vår otroliga naturvetenskapliga fakultet, bör vara kännetecknet för bostadsutbildningen vid Harvard.


“This work unambiguously debunks the illusion of learning from lectures,” 


– Slutligen, säger Deslauriers, visar studien att det är viktigt att se till att varken instruktörer eller studenter luras att tro att föreläsningar är det bästa inlärningsalternativet. Studerande kan ge fantastiska utvärderingar till en fantastisk föreläsare baserad på denna känsla av lärande, trots att deras faktiska inlärning inte är optimalt. Detta kan hjälpa till att förklara varför studie efter studie visar att studentutvärderingar verkar vara helt okorrelerade med faktiskt lärande.

Studien finansierades med stöd från Harvard FAS Division of Science.

Artikelns källa: “Measuring actual learning versus feeling of learning in response to being actively engaged in the classroom,” Louis Deslauriers, Logan S. McCarty, Kelly Miller, Kristina Callaghan, and Greg Kestin

 

Översättning av
Charlotte Ch
MSB Revinge

KL-struktur: Fråga, fråga, byt.

När de populära pannkakorna har haft åtgång i lunchrestaurangen inser man som utbildare att kursdeltagarna kommer att drabbas av pannkakskoma en stund in på det teoretiska eftermiddagspasset. Då kan det vara bra att sätta in en struktur som innefattar rörelse och aktivitet, t.ex. Fråga-Fråga-Byt.

En variant på att repetera och öva med hjälp av lappar och kamrater är strukturen Fråga-Fråga-Byt (eng. Quiz-Quiz-Trade). Men här tillkommer rörelse som en extra dimension.

Mingla – bilda par – mingla

Du som lärare förbereder lappar med frågor inom aktuellt ämne. På ena sidan ska det vara en fråga och på den andra sidan svar. Alla studerande i gruppen får vars en lapp och alla har olika frågor. Instruera de studerande att gå runt i utbildningssalen. När de hittar en ledig kamrat ska de bilda ett par.

eight_people_700

Fråga, fråga, byt

När två studerande bildar ett par läser först den ena upp frågan på sin lapp och kamraten får svara. Sedan är det ombytta roller. Om båda klarar av att svara på de de båda frågekorten byter de kort med varandra och minglar vidare för att byta fråga med någon annan.

Kamrater som en lärande resurs

Men om av parterna inte kan svara korrekt på frågan, får den andra få hjälp av kamraten att lära sig det rätta svaret. Kanske kan den hjälpa till med förklaringar och minnestekniker för att den andra ska klara av frågan nästa gång. Ibland är det bra när någon förklarar på ett nytt och annorlunda sätt.

Stimulans av vakenhet och uppmärksamhet

Även enklare rörelse stimulerar nämligen hjärnan så att den utsöndrar Dopamin. Likaså interaktion med andra. Dopamin reglerar bland annat motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation.

fraga_fraga_byt_700

Instruktionskortet ovan, kan laddas i originalstorlek från Flickr genom att klicka på bilden eller länk här under:
Fråga,fråga, byt by lottech CC BY-NC-ND

Text: LotteCh

Illustrationer:

Designed by Rawpixel.com Illustration of business people by Rawpixel at freepik.com CC BY

Diskutera och anteckna med hjälp av Y-kort

ykort_instruktorer_02

Ibland behöver vi titta på hur det inte ska vara för att det ska bli tydligare hur vi vill ha det. Genom att tänka i motsatser kan vi lättare komma definiera och sätta ord på önskat läge. I detta sammanhang kan ett Y-kort vara ett stöd för enskilda tankeprocesser och diskussioner i grupp.

Egentligen är Y-kort ingen struktur för samarbetslärande. Men det är ett bra underlag att använda i samband strukturer för kooperativt lärande.

Dilemman som varken är ja eller nej

På ett Y-kort kan man till vänster om stapeln skriva hur något ska vara eller hur det är. Till höger om stapeln hur något inte ska vara eller inte är. I klykan kan man skriva sådant som hamnar mitt emellan, som är varken eller, som till exempel dilemmasituationer.

Förberedelse och genomförande

Varje studerande kan få ett Y-kort utskrivet på A4-ark för anteckningar under några minuters tyst reflektion När gruppdeltagarna delar med sig av sina anteckningar kan gruppen utse en sekreterare som sammanställer alla uppslag på ett stort Y-kort utskrivet A3-ark eller blädderblocksblad. Gruppen kan sedan anslå sitt Y-kort på väggen och redovisa sitt Y-kort för den stora gruppen. Använd gärna KL-strukturerna Rondellen eller Två jämför när tankar och erfarenheter delas med kamraterna.

 

Foto & text
Charlotte & Lara

KL-struktur: Pyramiden

Kl_pyramiden_700b

Pyramiden är en struktur för grupper som ska diskutera och värdera ett antal saker för att prioritera dem i förhållande till varandra. Prioriteringen visualiseras i form av en pyramid. Ju högre upp i pyramiden desto viktigare.

Du som lärare förbereder en hög med lappar till varje grupp, 10 eller fler. På varje lapp finns ett nyckelord, ett begrepp eller kort mening. Det kan också finnas bilder. Det går också att utmana de studerande att själva skriva ett antal lappar inom ett område.

Stort ark med rutor i pyramidform

pyramiden_lektions_pm_300Du som lärare kan förbereda ett stort ark med rutor i pyramidform där gruppen ska placera sina lappar. Men de studerande kan också lägga sina lappar direkt på bordet utifrån en ritad förlaga på tavlan. Fördelen med ett stort pappersark är att lapparna sedan kan klistras eller tejpas fast och hängas upp så att andra kan gå runt och titta på resultatet eller helt enkelt sparas för fortsatt arbete.

Konsensus

pyramiden_grupp_300Gruppen ska tillsammans värdera vad som är viktigast och mindre viktigt. Gruppen ska nå konsensus. De kan prova olika placeringar och möblera om till det att tiden är ute. (Det är bra att ange en tid de har till förfogande och sätta en timer.) Poängtera att det inte finns ett rätt eller fel svar, utan att det viktigaste är att de diskuterar och kommer överens om vad de som grupp tycker.

Säkerställ att gruppen utgör en lärresurs för varandra

När alla lappar är utlagda är det viktigt att de kontrollerar att alla i gruppen vet varför korten är placerade just i den ordningen de valt. Detta är en liten men viktig detalj för att säkerställa att gruppen verkligen fungerar som lärresurs för varandra. För att ytterligare förstärka det kravet slumpar du som lärare ut vem som ska redogöra för gruppens resultat först när redovisningen ska göras.

Exempel på användningsområden

Pyramiden passar bra för att få grupper att nå konsensus genom att diskutera och värdera olika saker. Här är några allmänna exempel: vad är viktigast att ta med sig till en öde ö, vilken är den viktigaste samhällsfunktionen, vad som är viktigast vid problemlösning eller att värdera vilka samarbetsfärdigheter som är viktigast.

Hämta grafik, printa ut, laminera – så har du ett kort tillhands som vägledning:
KL – Pyramiden by lottech CC BY-NC-ND

Kl_pyramiden_1200b

Här hittar du andra strukturer för Kooperativt Lärande

Lärande examination med EPA & Mötas på Mitten

grib_motas_pa_mitten_700

Det är examination i brandsläckning för Grib-studerande i slutet av första  kursen. Fredrik och Jeanett har valt att examinationen ska ske genom diskussioner i grupp. För att säkerställa att alla studerande är aktiva och bidrar till gruppdiskussionen använder de sig av tydliga strukturer:

I ett annat blogginlägg delar Jeanett och Fredrik med sig av sitt resonemanget kring valet av examinationsform.

Under första kursen har de studerande fått ta del av släckteori. Nu är det dags för en delavstämning då de med stöd av kamrater utifrån släckteori ska resonera val av släckmetod.

Syftet är att de studerande ska utveckla sin förmåga att resonera kring val av släckmetod. Under andra kursen kommer de få resonera med kamrater utifrån simulation i verkliga objekt ute på fältet. Efterhand förväntas de kunna dra slutsatser allt snabbare.

  • PowerPoint med bilder av olika scenarier

Jeanett & Fredrik har förberett en PowerPoint med bilder som gestaltar olika scenarier.

  • Uppgift

Utifrån varje scenario ska gruppen ta ställning till lämplig släckmetod, möjligt alternativ samt skäl till varför man väljer valda släckmetoder.

fredrik_scenario_01_700.JPG

  • Blandade grupper om 4-5

De studerande sitter vid gruppbord. På varje gruppbord finns postit-lappar och ett blädderblocksblad uppdelat i fält: Mötas på mitten. För att de studerande inte ska sitta med nära kompisar ser Jeanette till att någon från varje gruppbord byter plats med kurskamrater vid ett annat gruppbord.

  • skriva_lappar_250Tydliga instruktioner

Fredrik och Jeanett går igenom tillvägagångssätt med strukturerna E.P.A, Mötas på Mitten och Rondellen:
– att de först ska tänka enskilt och skriva ner sina tankar och lösningar på postit-lappar.
– att de sedan i tur och ordning ska berätta för de övriga i gruppen vad de har skrivit på sina lappar.
– att gruppen därefter ska resonera sig fram till ett lämpligt svar. Varje moment är tidsbegränsat med hjälp av en timer.
– Till slut får någon från varje grupp dela gruppens resonemang till den stora gruppen.

  • Klargöra förväntningar

Jeanett och Fredrik klargör förväntningar om att alla ska bidra och vara aktiva. Var och en i varje grupp har en egen färg på sina postit-lappar. Utöver strukturerna förstärker det ytterligare kravet på att alla ska bidra. Jeanett och Fredrik förklarar att det inte handlar om att var och en ska komma med det ”rätta svaret”. Det viktiga är att var och en har funderat och bidragit med tankar. Kan man inte, blir det ett tillfälle att lära.

  • jeanette_grib_02b_250Gruppdiskussion

När grupperna diskuterar går Jeanett och Fredrik runt i lektionssalen och lyssnar på gruppernas resonemang och förtydligar ev. oklarheter. Om en grupp verkar lite för passiv kan de som lärare utmana den gruppen lite extra.

  • Redovisning

Varje scenario initierar en ny gruppdiskussion. Under ledning av lärarna får någon från varje grupp berätta vad gruppen har samlat ”i mitten” och hur gruppen har resonenerat kring sina val.

Efter ett scenario är det dags för ett nytt med nytt reflekterande och diskussion.

  • Utvärdering

För att få återkoppling på examinationsförfarandet använde Jeanett & Fredrik ExitTickets:

  • Examinationsformen i form av diskussioner i grupp uppskattades väldigt mycket.
  • De studerande tyckte det var givande och stimulerande att tänka och diskutera utifrån olika scenarier, men de önskade scenarier som skiljde sig mer.
  • De studerande tyckte väldigt mycket om strukturen E.P.A.

Jeanett och Fredriks reflektioner utifrån egna observationer

  • Upplevelsen är att enskilda studerande känner sig mer bekväma med att dela tankar och idéer i den stora gruppen efter att först ha fått tänka enskilt och dela sina tankar och idéer i en mindre grupp.
  • Strategin att “tänka med penna” genom att skriva på lappar vid enskilt tänkande fortsatte de studerande att använda även vid andra diskussioner.
  • Det var tydligt att alla studerande var aktiva och bidrog till gruppdiskussionerna. Även de som vid andra tillfällen är mer tysta och tillbakadragna.
  • Trots att diskussioner kan vara en större utmaning för studerande med annat modersmål var de aktiva och bidrog.
  • Diskussioner i grupp kräver mycket energi och en hel dag är krävande och tröttande för de studerande.

 

IMG_4244b.jpg

I ett annat blogginlägg delar Jeanett och Fredrik med sig av sitt resonemanget kring valet av examinationsform: Kan en examination göras i grupp?

Strukturer för Kooperativt Lärande:

Enskilt-Par-Alla (EPA)

Ordet runt med Rondellen

Mötas på Mitten

EPA – tänk Enskilt, diskutera i Par och dela till Alla

Mer att läsa:

Olika examinationstyper – fördelar och nackdelar.

 

 

Text & foto
LotteCh

 

 

Kan en examination genomföras i grupp?

fredrik_grib_02_700

Kan man slå ihop en lärande aktivitet med en examination? Vilka signaler ger en examination om lärande? Fredrik och Jeanett har inom Grib-utbildningen funderat fram och tillbaka kring examinationen i brandsläckning och livräddning.

Vilka signaler ger vi de studerande när det gäller lärande och examination? Lär våra studerande för examinationen eller för att lära? Hur mycket reflekterar de studerande efter en examination där de kanske har lämnat in felaktiga svar? Tänker de att lärandet är avklarat i samband med att examinationen är gjord?

Vidare, hur mycket tid ska man som lärare lägga på examinationer, rättning och omexaminationer? Kan en del av tiden användas bättre för att utveckla lektioner och lärande aktiviteter?

– Tänk om en del av den tid vi lägger på examinationer till och med kunde frigöra tid till övningar med personal på fältet, funderar Fredrik.

Utveckla en resonerande förmåga utifrån teoretisk grund

exam_bildfraga_300.JPG

Jeanett och Fredrik kom fram till flera skäl för att organisera en examination i form av lärande gruppdiskussioner. Dels används utbildningstiden effektivt om examinationen även är en lärande aktivitet. Dels med tanke på att det inte finns ett enda rätt svar när det handlar om val av släckmetod.

– Det handlar snarare om att de studerande ska utveckla en förmåga att resonera kring val av släckmetod. Genom att återkommande få diskutera och resonera med kurskamrater utvecklar de denna förmåga. De lär sig också att använda sig av varandras kunskaper och kompetens, menar Fredrik.

Progression

exam_motas_mitten_bak_300.JPGSvårighetsgraden ökar stegvis. Först får de studerande titta på bilder med olika scenarier och gruppvis resonera i lugn och ro. Senare får de resonera med kamrater utifrån simulation i verkliga objekt ute på övningsfältet.

– Efterhand förväntas de kunna dra slutsatser allt snabbare och tiden för resonemang och beslutsfattande ska successivt kapas, förklarar Fredrik.

– Även om det sedan inte ligger på dem själva att ta det slutgiltiga beslutet, ska de ha en förståelse för styrkeledarens beslut. Det finns inte två befäl som ger en order med exakt samma inriktning på en insats, menar Jeanett.

Examination under stort engagemang

Utifrån sina funderingar valde Jeanett och Fredrik att genomföra examinationen i form av gruppdiskussioner där tydliga strukturer ser till att alla är aktiva och bidrar, läs mer om exminationens upplägg och strukturer i en annan artikel. De har nu provat denna examinationsform vid ett par tillfällen. De kunde se att alla studerande var otroligt engagerade under hela examinationstillfället.

– Det svåra är kanske vad de bidrar med, påpekar Jeanett. Någon kan ju skriva något helt tokigt på en lapp. Men efter en diskussion i gruppen tror jag den individen nog ändå justerar sin uppfattning. Sedan släpper vi ju inte dem där. För i nästa steg går diskussionen vidare i den stora gruppen under ledning av oss lärare. För dem som varit ute på hal is faller det sista på plats under slutdiskussionen för varje scenario, säger, Jeanett.

jeanette_scenario_släckteori_700.JPG

Några slutsatser

  • Slutsatsen blir att den lärande examinationen i brandsläckning och livräddning både engagerar och motiverar de studerande. Det tillsammans med tydliga strukturer har bidragit till att alla har varit aktiva och bidragit.
  • De studerande får återkoppling i direkt anslutning till deras tankeprocesser ifall de har resonerat i rätt eller i helt fel riktning.
  • Strukturerna som stödjer lika delaktighet har ett underliggande budskap om att de är starkare som grupp än som individer.
  • Samtidigt som olikheterna i en grupp är en styrka blir varje individ för egen del medveten om vad den inte kan och därmed vad den närmast behöver utveckla (närmaste möjliga utvecklingszon), en utveckling som kan fortsätta även efter examinationstillfället och efter utbildningen.

Läs mer:

Lärande examination med EPA och mötas på mitten.

Kl-struktur: Enskilt – Par- Alla (EPA)

KL-struktur: Mötas på mitten

Olika examinationstyper – fördelar och nackdelar.

https://sola.kau.se/keeponteaching/grupparbete-och-individuella-betyg/


 

Text & foto:
LotteCh