Sedan decennier finns det bevis för att klassrumsundervisning där studerande får delta aktivt i sin inlärningsprocess når bättre läranderesultat på praktiskt taget alla nivåer. Och nu visar en ny studie från Harvard att det är av stor betydelse att de studerande får reda på det!
En studie som publicerades den 4 september 2019 i Proceedings of the National Academy of Sciences visar, att även om de studerande känner det som om att de lär sig mer genom traditionella föreläsningar, så lär de sig faktiskt mer när de deltar i undervisning, som utöver en föreläsningsdel även använder så kallade aktiva lärandestrategier.
Detta är en översättning av den engelska artikeln ”Lessons in learning” by Peter Reuell, Harvard Staff Writer.
Huvudförfattaren Louis Deslauriers, the director of science teaching and learning and senior physics preceptor, visste att de studerande skulle lära sig mer genom aktivt lärande. Han publicerade en nyckelstudie i Science 2011 som visade just det. Men trots det förblev många studenter och lärare tveksamma att byta till en undervisning som innehåller ett mer aktivt lärande.
Stämmer de studerandes känsla av vad de lär med vad de faktiskt lär?
– Många gånger verkar det som om de studerande verkligen föredrar traditionella föreläsningar som är lena som silke, säger Deslauriers. Vi ville ta dem på orden. Kanske är det faktiskt så att deras känsla stämmer och att de lär sig mer under traditionella föreläsningar än vad de gör vid undervisning med inslag av aktivt lärande.
”Often, students seemed genuinely to prefer smooth-as-silk traditional lectures”
Förutom Deslauriers, är studien genomförd av director of sciences education and physics lecturer Logan McCarty, senior preceptor in applied physics Kelly Miller, preceptor in physics Greg Kestin, och Kristina Callaghan, numera a physics lecturer at the University of California, Merced.
Den här frågan, hur de studerandes uppfattning om sin egen inlärning stämmer överens med hur väl de faktiskt lär sig, är av särskilt betydelse, säger Deslauriers. Detta eftersom de studerande inledningsvis kan känna sig frustrerade innan de själva upplever värdet av aktiva lärandestrukturer.
“Deep learning is hard work.
The effort involved in active learning can be misinterpreted as a sign of poor learning”
– Djupt lärande är hårt arbete. Insatsen som är involverad i aktivt lärande kan missförstås som ett tecken på dåligt lärande, förklarar Deslauriers.
– Å andra sidan kan en populär lärare förklara saker på ett sådant sätt att eleverna upplever att de lär sig mer än de faktiskt gör.
Experimentets tillvägagångssätt
För att förstå denna motsats utformade Deslauriers och hans medförfattare ett experiment som skulle exponera studerande i en introduktionskurs i fysik för både undervisning med traditionell föreläsning och undervisning med inslag av aktiva lärandestrategier.
Under de första 11 veckorna i en 15-veckors kurs undervisades de studerande med standardmetoder av en erfaren lärare. Under den 12: e veckan tilldelades halva klassen slumpmässigt ett klassrum med undervisning med inslag av aktiva lärandestrukturer, medan den andra hälften deltog i ett klassrum med traditionell föreläsningsundervisning. Under nästkommande lektion kastades de två grupperna om. Notera att båda grupperna använde identiskt undervisningsinnehåll och att det endast var det aktiva deltagandet i lärandestrukturer som utgjorde skillnaden mellan lektionerna.
Efter varje lektion undersökte man i hur stor grad de studerande instämde med uttalanden som ”Jag känner att jag lärde mig mycket av denna föreläsning” och ”Jag önskar att alla mina fysikkurser lärdes ut på detta sätt.” De studerande testades med 12 flervalsfrågor om hur mycket de hade lärt sig av undervisningen.
Studiens resultat
När resultaten sammanställts fann författarna att de studerande upplevde det som om de lärt sig mer av undervisningen med traditionell föreläsning, men att de faktiskt fick högre resultat på tester efter lektioner där det varit aktiva lärandestrategier.
“Actual learning and feeling of learning were strongly anticorrelated,”
– Det faktiska lärandet och känslan av lärande var starkt antikorrelerat, säger Deslauriers, vilket även framgår av den robusta statistiska analys medförfattaren Kelly Miller gjorde. Miller är expert på utbildningsstatistik och aktivt lärande.
Diskussion och slutsatser
Författarna av studien är snabba med att påpeka att resultaten från studien inte bör tolkas som om de studerande ogillar aktivt lärande. Faktum är att flera studier visar att när de studerande väl ser sina förbättrade resultat, tar de snabbt till sig idén om aktiva lärandestrategier.
– I alla kurser på Harvard där vi har infört aktiva lärandestrategier har de övergripande kursutvärderingarna gått upp, säger Deslauriers.
Medförfattaren Kestin, som förutom att han är fysiker är en videoproducent med PBS ‘NOVA, säger:
– Det kan vara frestande att engagera de studerande genom att göra om föreläsningar till en lockande berättelse, särskilt när det är vad de studerande verkar tycka om. För att hjälpa mina studenter att uppskatta vikten av ett aktivt lärande brukar jag vid första kursdagen visa resultaten från den här studien.
McCarty, som övervakar ansträngningar inom vetenskaperna, hoppas att denna studie ska uppmuntra fler kollegor att använda sig av aktiva lärandestrukturer i undervisningen.
– Vi vill se till att andra lärare reflekterar över hur de undervisar, menar McCarty. Under våra lektioner inleder vi med att organisera de studerande i små grupper för att lösa några problem. Medan de arbetar, går vi runt i rummet för att observera deras problemlösning och för att svara på frågor. Sedan samlas vi och håller en kort föreläsning riktad specifikt mot de missuppfattningar och svårigheter vi såg under deras problemlösning. Hittills har vi omvandlat över ett dussin kurser till att använda den här typen av aktiva lärandestrategier. Det är extremt effektivt – vi kan täcka lika mycket material som vi skulle använda föreläsningar.
En som har varit banbrytare i arbetet med aktivt lärande är Balkanski, professor of Physics and Applied Physics.
Eric Mazur, hyllar studien som har avlägsnat långvariga övertygelser om hur eleverna lär sig.
– Detta arbete avlägsnar otvetydigt illusionen om att lära av föreläsningar, säger han. Det förklarar också varför lärare och studerande håller fast vid tron att att lyssna på föreläsningar utgör lärande. Jag rekommenderar att varje föreläsande lärare läser den här artikeln.
Vetenskapsdekan Christopher Stubbs, Samuel C. Moncher professor i fysik och astronomi, omvändes tidigt:
– När jag först bytte till undervisning med aktivt lärande, mötte förändringen motstånd hos vissa elever. Denna forskning bekräftar att fakulteten ska fortsätta och uppmuntra till aktivt lärande. Aktivt engagemang i varje klassrum, leds av vår otroliga naturvetenskapliga fakultet, bör vara kännetecknet för bostadsutbildningen vid Harvard.
“This work unambiguously debunks the illusion of learning from lectures,”
– Slutligen, säger Deslauriers, visar studien att det är viktigt att se till att varken instruktörer eller studenter luras att tro att föreläsningar är det bästa inlärningsalternativet. Studerande kan ge fantastiska utvärderingar till en fantastisk föreläsare baserad på denna känsla av lärande, trots att deras faktiska inlärning inte är optimalt. Detta kan hjälpa till att förklara varför studie efter studie visar att studentutvärderingar verkar vara helt okorrelerade med faktiskt lärande.
Studien finansierades med stöd från Harvard FAS Division of Science.
Artikelns källa: “Measuring actual learning versus feeling of learning in response to being actively engaged in the classroom,” Louis Deslauriers, Logan S. McCarty, Kelly Miller, Kristina Callaghan, and Greg Kestin
Översättning av
Charlotte Ch
MSB Revinge