Vid planering av en lektion kan man använda sig av en tankemodell som heter ”konstruktiv länkning”, eng. constructive alignment. Syftet med konstruktiv länkning är att säkerställa att kursen/lektionen innehåller rätt saker för att de studerande ska nå lärandemålen. Samtidigt fungerar konstruktiv länkning som ett stöd för läraren vid lektionsplanering.
Planeringen görs baklänges, steg 1-4, där man utgår från lärandemålen/lektionsmålen för vad de studerande ska lära sig. Lektionen genomförs sedan från steg A-D. Använd gärna PDF-formulär som stöd, se längre ner.
Börja med att definiera lektionsmål. Ibland kan en lektion behandla flera lärandemål, ibland behöver man fördela lärandemål över flera lektioner. Använd en A3-utskrift av formuläret längre ner.
Steg 1: Hur ska de studerande i handling visa att de har uppnått lärandemålen?
Bestäm form för kunskapskontroll / bedömning / examination. En devis är att ”studerande ska få visa sina kunskaper/färdigheter vid många olika tillfällen och på många olika sätt”. Vid en examinerande slutbedömning bedömer man endast lärandemålen utifrån bedömningskriterier, ej ”centralt innehåll”. Vid formativ bedömning under själva lärandeprocessen, kan även centralt innehåll ”bedömas” eftersom dessa enkla avstämningar kontroller även fungerar som repetition, är ytterligare ett lärtillfälle och en självvärdering för de studerande.
Steg 2: Hur ska de studerande öva för att klara redovisning/bedömningsuppgift?
Vilka läraktiviteter och övningsuppgifter behövs för att de studerande ska få befästa de kunskaper de behöver för att klara en redovisning / bedömningsuppgift / utcheckning? Det är rimligt att de studerande får möjlighet att öva på det som de ska kunna och slutligen bedömas på. Skapa en övningsuppgift som är en variant på bedömings-/examinationsuppgiften. En övningsuppgift där de studerande får samarbeta och på så sätt utgöra ett stöd och en lärande resurs för varandra.
Steg 3: Vad behöver de studerande för fakta för att klara övningsuppgifterna?
Förbered vad du som lärare behöver gå igenom / förevisa för att de studerande ska klara övningsuppgifter – och bedömningsuppgifter. Det kan också handla om vilket instuderingsmaterial de studerande ska ta del av på egen hand eller i grupp. Fundera över hur du som lärare kan tydliggöra det som är abstrakt, komplext och mest kritiskt att lära. Åter igen: innehållet ska grunda sig på styrdokumentens lärandemål, bedömningskriterier och centrala innehåll – inget annat. De studerandes lärande av lärandemålen främjas inte av för mycket information.
Steg 4: Vad behöver de studerande för förförståelse för att motiveras och förstå vad de ska lära?
En viktig princip i konstruktiv länkning är att de studerande redan från början vet och förstår vad de ska lära. Detta är ett sätt att skapa motivation och en riktning för deras lärande. Planera därför för en lektionsintroduktion som tydliggör vad de ska kunna när lektionen är slut, som skapar en förförståelse för aktuellt innehåll och som aktiverar deras minnen tidigare erfarenheter som de kan anknyta till.
Bakgrund Konstruktiv länkning (constructive alignment)
Konstruktiv länkning är en idé som är formulerad av den australiensiska professorn John Biggs. Många högskolor och universitet i Sverige använder principen vid planering av allt från enstaka lektioner, kursmoduler till hela utbildningsprogram.
Biggs idé om konstruktiv länkning innehåller två användningsområden:
– Ett juridiskt perspektiv som handlar om att det ska finnas en tydlig länkning mellan lärandemål, bedömningsmetoder, läraktiviteter och undervisningens innehåll.
– Ett pedagogiskt perspektiv: Att lärandemålen ska explicitgöras för de studerande så att kraven blir tydliga för dem.
Det juridiska perspektivet är att kursplaner utgör ett juridiskt dokument vilka ligger till grund för innehåll och bedömningskriterier i utbildningen. Det ska i sin tur bidra till en högre grad av vetenskaplighet samt vara ett underlag vid utvärdering av utbildningens kvalitet samt.
Det pedagogiska perspektivet handlar om att studerande explicit ska medvetandegöras om de krav som ställs på dem så att det blir tydligt vad de ska sträva efter i sitt lärande. Detta för att motverka den osäkerhet på förväntningar studerande kan känna inför olika bedömingssituationer. Biggs är dock inte ensam om dessa tankar.
Vidare menar Biggs att ett explicitgörande av kursmål leder till två positiva konsekvenser för studenterna: Att de blir motiverade och att de lär sig saker på djupet. Andra pedagoger och forskare argumenterar att dock att det även finns andra faktorer som kan bidra till studerandes motivation och djupinlärning.
Namnet, liksom själva principen, grundar sig dels på den pedagogiska skolbildningen konstruktivism och dels på begreppet länkning inom målbaserad utbildning.
(Salmijärvi, 2015. Karlstad Universitet, 2020)
Chach
Läs mer om Konstruktiv Länkning:
Karlstads Universitet: Konstruktiv länkning. Martin Kristiansson. 2020-01-28 (video)
TPACK Revinge & Sandö: Konstruktiv länkning inom Försvarsmaktens utbildningar.
TPACK Revinge & Sandö: Lärandemålens roll för examination. Ingrid Mossberg Schullerqvist. Karlstad Universitet (video)
TPACK Revinge & Sandö 