Lärarvideos för ökad lärarnärvaro i distansundervisningen

Solfrid spelar in videos med sig själv i bild där hon introducerar ett nytt kursavsnitt för de studerande eller introducerar en ny uppgift. Hon har två syften med filmerna. Dels informera och ge instruktioner som komplement till den vanliga skriftliga informationen. Dels ge distansstuderande en känsla av lärarnärvaro genom att själv finnas med i tal och bild. 

Solfrid är lärare på skolan i Sandö. Hon har primärt hand om SMO-studerande när de gör sin LIA (Lärande i Arbete) ute på räddningstjänster runt om i landet. Men hon undervisar även i krisstöd och suicidprevention.

Skoluppgifter under LIA:N

Under sin LIA-period har de studerande skoluppgifter som de löpande ska göra under sin praktik. Vanligtvis sker den huvudsakliga kontakten mellan lärare och studerande genom nyhetsmeddelanden eller skriftliga instruktioner på kurssidan. Möjligheten till att hitta gemensamma tider för gemensamma muntliga genomgångar online är begränsat.

Genomgångar med lärarnärvaro

Genom kursen ’Nätbaserad undervisning’ i Lärarutvecklingsprogrammet (LUP), modul 3, fastande Solfrid för hur man enkelt och snabbt kan skapa egna filmer som komplement till den mer textbaserade informationen på kurssidor. 

Hon fastnade också för hur lärarmedverkan i filmerna kan ge de studerande en ökad känsla av lärarnärvaro i distansundervisningen.

I studier kring distansundervisning har man sett att olika strategier för att öka känslan av lärarnärvaro bidrar till att skapa struktur, trygghet och en positiv atmosfär för de studerande. Lärare upplevs inte som lika anonyma. Detta har i sin tur en effekt på de studerandes engagemang och motivation vilket leder till färre avhopp från utbildningen. (Skolporten, 2022. Ifous, 2021)

Solfrid tycker det var enkelt att lära sig hur man gör inspelningar. Första gångerna tog det lite tid men efterhand har det gått allt smidigare och snabbare ett göra en film och ladda upp på den på skolverksamhetens konto hos Vimeo. Där tilldelas videon en länk.

Länken till videon klistrar hon in på kurssida eller i ett nyhetsmeddelande. Gärna med en skärmdump i miniatyr för att skapa intresse och nyfikenhet.

Förberedelse för återbruk

Som förberedelse till en inspelning förbereder Solfrid en PowerPoint och skriver ett talmanus på presentationens yta för anteckningar. 

Hon har lärt sig undvika datum och andra detaljer för att kunna återanvända filmerna i flera klasser. Vid ev. förändring är grundmaterialet redan förberett och då går det snabbt att uppdatera och spela in en ny video. Hon tänker också att att ämneskollegor kan återanvända underlaget.

PowerPoint som virtuell bakgrund i Zoom

Filmerna spelas in med hjälp av mötesverktyget Zoom på den egna datorn med webbkamera och headset.

När Solfrid ska spela in startar hon ett Zoom-möte för sig själv. Därefter startar hon sin PPT som bildspel med föredragshållarvy. Hon väljer att dela fönstret med PPT-bildspel och under “Layouter” väljer hon hur hennes videobild ska synas med presentationen. Därefter anpassar hon placering och storlek på videon av sig själv.

Hon placerar också fönstret med föredragshållarvy och manus på samma skärm där hon har webkameran. På så sätt är hon riktad mot kameran när hon läser från sitt manus.

Fördelar med lärarvideos

Solfrid tycker det finns flera positiva poänger med lärarvideos. Eftersom kurssidorna innehåller mycket text kan det finnas anledning att minska textmängden och istället komplettera med muntligt information i videos. I den muntliga informationen går det att förklara och förtydliga mer ingående. 

Hon tycker också att videos passar särskilt bra vid svårare ämnen som t.ex. suicidprevention. I jämförelse med en introduktionstext på kurssidan är en video ett fint sätt att introducera något som är ganska svårt och personligt.

Goda råd från Solfrid

• Var neutral när det kommer till datum för att kunna återanvända filmen till fler kurser.
• Ha gärna med en bild där du ser glad ut – och försök stå ut med att se och höra dig själv i videon!
• Återanvänd ämneskollegors råmanus och dela med dig av dina till kollegorna.
• Använd videos för att välkomna till ny utbildning/kurs, introduktion ny kurs/nytt ämne, instruktioner till uppgift, hälsningsvideo för vad som har hänt och vad som är på gång.

Själv har Solfrid ambitionen att göra en introduktionsvideo till varje kursavsnitt samt återkommande korta hälsningsvideos till de studerande ute på LIA:n.

Text: Charlotte Ch

Från Pedagogisk halvtimme den 12 april 2024.

Källor:
Skolporten: Att bygga relationer på distans. En studie om social närvaro i vuxenutbildningens distanundervisning. Leda & Lära. Nr 5/2022.

Ifous Fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv, 2021.

---

Mer att läsa i TPACK Revinge & Sandö:

Introduktionsfilm för LIA-uppgifter skapade i Zoom. med Håkan W.

Synas i din PowerPoint i Zoom. Zoom-instruktion.

Betydelsen av motiverande element i e-learningutbildning. The Norwegian Defense University College (NoDUC)

Vägen till yrkesskicklighet – attityder till kunskap och problemlösning.

Vilka attityder har studenter som går ‘Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer‘ till kunskaper och problemlösning. Samtliga studenter har bakgrund som utbildade brandingenjörer och är vana vid formelsamlingar och rätta svar. Men i deras framtida roll som ledare och chefer inom kommunal räddningstjänst finns det inte några färdiga lösningar eller rätta svar.

Under Pedagogisk halvtimme den 15 februari, berättade Stefan Svensson (VU1) för kollegor inom Skolverksamheten om en mindre studie han har gjort tillsammans med Christian Uhr. De har undersökt attityder till kunskap och problemlösning bland studerande som går MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer.

Studiens resultat är dokumenterat i en artikel som presenterades under en pedagogisk inspirationskonferens vid Lunds Tekniska högskola den 7 december 2023.

PDF:
Uhr, C & Svensson, S. (2023). Vägen till yrkesskicklighet – Attityder till kunskap och problemlösning. Lunds Tekniska Högskola 12:e Pedagogiska Inspirationskonferens, 7 december 2023. (4 sidor)

Bakgrund & metod

Under utbildningen upplever lärarna att det ”händer något” med studenternas attityd till den egna kompetensen, till lärande och till problemlösning. Men det har inte varit tydligt vad som händer och hur utvecklingsprocessen ser ut.

Under två år har Christian och Stefan försökt synliggöra studenternas utvecklingsprocess till att bli problemlösare. De har använt sig av enkät där studenterna efter varje insatsövning har fått svara på ett antal återkommande frågor. (2022: 9 svarstillfällen, 18 studenter. 2023: 9 svarstillfällen, 19 studenter.

Resultat

Här följer en mycket kort sammanfattning av resultatet som är uppdelat i tre delar. För en mer utförlig redogörelse, ta del av artikeln ovan.

1. Självskattning av kompetens inom ledning.
   Studenternas tro på sin egen förmåga (self-afficacy) ökar mot slutet framförallt när övningarna blir mer och mer avancerade. Detta kan motivera till ytterligare lärande. Till en början kan studenterna tycka det är tuff att få återkoppling men efter hand blir studenterna allt mer öppna till det då de inser att det har betydelse för deras lärande.
   
2. Uppskattat behov av kunskap och framtida lärande.
   Studenterna uppfattar ett ökat behov av kunskap ju längre in i utbildningen de kommer. Ju mer de lär sig desto mer inser de vad de inte vet. De bli även medvetna om betydelsen av förståelse för andra människor och mänskligt beteende. Undersökningen visar även en ökad insikt att det finns mer att lära sig när det kommer till ledning.
   
3. Syn på problemlösning – komplexitetsmedvetenhet
   Något förvånande visar datan att studenterna har ungefär samma attityd över hela året när det kommer till att lösa problem. Det går att tolka som att studenterna med sin ingenjörsbakgrund redan har en förmåga att vrida och vända på komplexa problem och en medvetenhet om att det kan finnas flera möjliga lösningar.

Fortsatt arbete

Stefan påpekar att resultaten är inte färdiganalyserade och att det finns mer att gräva i. Men det finns en förhoppning om att underlaget kan inspirera till diskussion om lärande och pedagogik och att det kan vara användbart till att justera utbildningens undervisning och pedagogiska upplägg.

Stefan berättar att det även finns funderingar på att göra en bredare studie kring hur brandingenjörernas utbildning motsvarar behoven inom kommunal räddningstjänst.

Mer att läsa:

Samtliga presentationer/artiklar från konferens pedagogisk inspirationskonferens vid Lunds Tekniska högskola den 7 december 2023.

Text & foto:
Charlotte Ch

Läraktiviteter för begreppsförståelse

Martin Svensson är lärare i Hälsa- och Livsstil på SMO-utbildningen*. Han undervisar bl.a. om ergonomiska principer och begrepp som beskriver bra teknik vid t.ex. ergonomiska lyft. Arbetet som räddningstjänstpersonal kräver att man kan arbeta ergonomiskt vid olika arbetsmoment för ett hållbart yrkesliv. 

För att de studerande ska utveckla en god förståelse för de ergonomiska principerna utmanar Martin dem att muntligt beskriva viktiga och avgörande nyckelbegrepp. Syftet är att de ska kunna göra bra lyft med god teknik. 

Martin har inspirerats av sällskapsspelet “Med andra ord”. Spelet går ut på att deltagarna ska förklara begrepp med andra ord på ett sådant sätt att andra förstår. De kan använda egna förklaringsmodeller, uttryck, språk och egna associationer.

Mål: Ge exempel på samt praktiskt visa hur man på ett funktionellt sätt tränar och utvecklar sin rörlighet och styrka.

Syfte: Säkerställa praktisk och teoretisk förmåga i utförande av träningsrörelser.

Krav: Med viktbelastning på skivstång visa hur grundläggande styrkeutvecklande träningsrörelser görs på ett ergonomiskt och biomekaniskt korrekt sätt. 

Introduktion av nya begrepp
Inledningsvis introducerar och förklarar Martin en lagom mängd nya begrepp för de studerande. Ca tio begrepp kan vara lagom. Finns det fler begrepp får man fylla på i omgångar under kursens gång. 

Vid efterföljande lektion utmanar Martin de studerande att gemensamt komma ihåg alla begrepp från föregående lektion. Alla begrepp skrivs på lappar och sätts upp på whiteboardtavlan.
– Det blir ett test och en repetition för de studerande att själva försöka komma ihåg begreppen, förklarar Martin. Vid behov kan jag som lärare få komplettera. Tidsåtgång: ca 10 minuter.

Förklara “med andra ord” i par

Därefter får de studerande gå runt i salen och hitta en kurskamrat. Parvis går de fram till tavlan och väljer var sitt begrepp som de “med andra ord” ska förklara för den andra. När båda har kunnat tala om vilket begrepp det handlar om, letar var och en upp en ny kurskamrat. Det nya paret väljer vars ett ord från tavlan att förklara för varandra, osv. Tidsåtgång: ca 10 min.

Ibland kan Martin öka svårighetsgraden genom att ta bort alla begrepp från tavlan. Då får de själva komma på något begrepp som de ska förklara för kamraten med andra ord. Tillsammans med tidsbegränsning blir det både roligare och mer utmanande.

Martin berättar att det kan bli både många och långa förklarar innan de studerande hittar rätt med sin förklaring så att kamraten förstår vilket begrepp det handlar om.
– Det är intressant att se och höra hur de studerande hittar en egen väg, säger Martin.

Förklara “med andra ord” i grupp.

Om det finns mer tid vid ett senare lektionstillfälle kan man använda sig av en annan variant av “med andra ord”. De studerande får då sitta i grupper med aktuella begrepp på lappar. Nu ska de samarbeta i par och tävla mot de andra paren. 

Om det har gått en tid sedan föregående tillfälle, tycker de studerande till en början att det är svårt att komma ihåg betydelser.
– Men ofta märker de att förklaringarna trots allt finns där i minnet någonstans, berättar Martin.

Snabbrepetition i början eller i slutet av en lektion.

Martin förklarar att det har fungerat särskilt bra att inleda eller avsluta en lektion med någon form av uppföljning av tidigare genomgångna begrepp. Även om det kanske känns lite tjatigt finns det ett värde i att repetera och repetera. Det gör ju faktiskt att de befäster begreppens betydelse. 

Rörelse i klassrummet

Till sist vill Martin lyfta betydelsen av rörelse i klassrumssammanhang. Att det inte bara blir stillasittande lektioner.

Text: Charlotte Ch
Illustrationer: MSB

* Utbildning i skydd mot olyckor (SMO)

---

Mer att läsa i TPACK Revinge & Sandö

Begreppslistor – för att stötta och ställa krav på lärandet.

Skapa en quiz för onlineklassrummet (för begreppsträning)

Struktur: Fråga, fråga, byt. (för begreppsträning)

Vinstgivande samövning för blåljusstuderande

I september 2023 var det samövningsdagar på MSB:s skolverksamhet i Sandö. Deltagare var studerande från flera olika utbildningar för blåljusyrken. Syftet med dagarna var att de studerande skulle lära sig vilka vinster som finns vid samverkan mellan yrkesgrupper på en katastrofplats.

Sedan flera år tillbaka har det funnit ett väl fungerande samarbete mellan MSB:s skolverksamhet på Sandö och andra lärosäten i norra Sverige som har blåljusutbildningar. Detta samarbete har resulterat i en samövning två gånger per år med ca 130-170 deltagare. En gång på våren och en gång på hösten. På Sandö har det fått namnet “Blåljusdagarna för SMO” och riktar sig till de studerande som går fjärde och sista terminen på utbildningen Skydd mot olyckor för blivande räddningstjänstpersonal.

Samverkan och planering

Samordnare för samövningen höstterminen 2023 var Helena Dahllund, lärare på MSB:s skolverksamhet i Sandö. Under Pedagogisk Halvtimme för skolverksamheten den 10 november delade Helena med sig av upplägget till lärarkollegor.

Hon berättar att de studerande som kommer tillresta är bl.a. studerande från Polisprogrammet vid Umeå Universitet, studerande från Specialistsjuksköterskeprogrammet för ambulanssjukvård vid Umeå universitet. I år kom även studerande från Journalistprogrammet från Mitthögskolan i Sundsvall, vilka gärna vill delta vid kommande samövningar.

Allt planerades och genomfördes av lärarna från de olika lärosätena tillsammans med Sandös personal på Teknik & Service, administrationen och internatet.

Lärandemål med samövningarna

Det finns uppsatta lärandemål som de studerande ska arbeta mot under samövningsdagarna:

De studerande ska efter övningsdagarna kunna
– beskriva de olika yrkesgruppernas roller vid katastrofhändelser.
– exemplifiera kommunikationen inom och mellan yrkeskårerna.
– förklara hur man som grupp och individ kan tillgodogöra sig samverkan mellan de olika yrkesgrupperna vid liknande händelser.

Del 1: Seminarier

Samverkansdagarna börjar med tvärgruppsseminarier där de studerande får presentera respektive yrkesgruppsgrupps roller vid katastrofhändelser. De får även dela med sig av
– Vad den egna yrkesgruppen kan bidra med till de andra organisationerna vid katastrofhändelser.
– Vad den egna yrkesgruppen kan behöva få hjälp med av de andra yrkesgrupperna vid samma händelser. Utifrån detta får de diskutera vilka möjliga samverkansvinster man kan få på en katastrofplats.

Tvärgrupperna har även praktiska förevisningar och övningar där de visar upp valda delar av sin kompetens, utrustning och metoder. 

Del 2: Samövningar i olika larmsimuleringar

De praktiska samövningarna innehåller olika typer av larm. Samtliga är designade för att kunna synliggöra effekten av samverkan. De studerande blir kvar i sina tvärgrupper men slås samman med två andra tvärgrupper. Inledningsvis samlas grupperna vid olika brytpunkter där de får vänta på att bli utlarmade till någon olycka/katastrofplats. I något fall får polisen komma först, i något annat är det räddningstjänsten som får komma först. Lärare från både polisen, ambulansen och räddningstjänst finns med.

Helena berättar att man försöker följa samhällsutvecklingen och därför har larmen ändrats något genom åren, och ger några exempel på larm:

• Brand på fritidsgård med ungdomar kvar i byggnaden. På balkong står en kvinna med baby som vill släppa ner babyn till polisen nedanför.
• Krock mellan personbil och stor buss med ca 20 passagerare. Bussen har vält och personbilsföraren är misstänkt onykter och avviker från platsen.
• Automatlarm i byggnad. När räddningstjänsten ankommer visar det sig vara PDV (Pågående Dödligt Våld). Någon har anlagt flera mindre bränder och skjutit mot flera personer i byggnaden.
• Några ungdomar som är missnöjda med samhället har barrikaderat sig och stuckit en bil i brand. En person har olyckligtvis kommit i vägen och finns brännskadad vid bilen som brinner för fullt.
• Trafikolycka mellan personbil och en EPA-traktor full med ungdomar.

Lärande efterreflektion

Efter larmen, när de studerande fått hämta andan och torka svetten ur pannan, fick de återsamlas i sina tvärgrupper. Där fick de systematiskt och strukturerat utvärdera sina insatser och sin samverkan utifrån ett antal frågor utifrån modellen After Action Review (AAR):

• Vad förväntades hända?
• Vad hände?
• Varför blev det som det blev?
• Vad kan förbättras och hur?
• Vad kan vi sprida vidare?

De fick även återgå till frågeställningarna
– Vad den egna yrkesgruppen kan bidra med till de andra organisationerna vid katastrofhändelser?
– Vad den egna yrkesgruppen kan behöva få hjälp med av de andra yrkesgrupperna vid samma händelser?

Till sist fick de sammanfatta sina slutsatser i ett gemensamt skriftligt dokument.

Text: Charlotte Ch
Foton: CLM
Grafik: Helena Dahllund

Instruktionsfilm inför bedömningsaktivitet på distans.

I Grib-utbildningen finns det bedömningsuppgifter som de studerande ska utföra då de är ute på sina räddningstjänster. På deras kurssida finns textdokument med instruktioner för hur de ska genomföra uppgifterna för att bli godkända. Men Martin och hans Grib-kollegor upplevde att onödigt många blev underkända. Kan orsaken till det vara att de inte läste instruktionerna tillräckligt noga eller att de inte förstår instruktionerna?

Martin G, brandlärare på skolan i Revinge kom att tänka på de instruktionsfilmer kollegan Håkan har gjort till SMO-studerande som är ute på sin LIA, läs om det här. Kanske skulle de kunna göra något liknande för Grib*-studerande. Han ventilerade sin tanke med kollegorna under en nätverksträff. De andra tyckte det var värt att pröva en videoinstruktion som komplement till textinstruktionen. Martin tog sig an uppgiften att göra instruktionsfilmer för tre bedömningsuppgifter i Grib K1.

En god pedagogisk grundprincip är att komplettera skriftliga instruktioner med en muntlig och klargörande genomgång, omvänt att komplettera en muntlig instruktion med en skriftlig sammanfattande och överblickbar instruktion. I distansundervisningen är instruktioner extra utmanande eftersom läraren inte alltid finns till hands då den studerande ska ta itu med uppgiften. Då kan en inspelad muntlig genomgång vara ett värdefullt stöd för de studerande. Läraren använder då sina erfarenheter från tidigare studerande om vad som har varit oklart och utmanande.

Inspelning med egna mobilkameran
Martin förberedde ett manus. Han riggade upp sin mobilkamera och filmade sig själv medan han systematiskt gick igenom den skriftliga instruktionen med lärandemål och bedömningskriterier. Han filmade även exempel på hur deras redovisning kan se ut.

IT-pedagogen gav vägledning och tillhandahöll dator med redigeringsprogram, där allt monterades ihop. Martin vill helst att en film inte ska vara längre än ett par minuter.

Utöver filmen om Personlig skyddsutrustning (se video överst) blev det även två filmer om 
Examination Släckvattenförsörjning, Grib K1
Examination Stegar, Grib K1

Tidsåtgång
Martin uppskattar att arbetet med att förbereda manus, spela in och redigera en film sammantaget tog ungefär en arbetsdag. Eftersom varje film ska användas i landets samtliga Grib-utbildningar anser han att insatsen är mödan värd. Ännu mer om filmerna dessutom sparar in lärares hantering och administration av underkända inlämningar.

På frågan vad han tyckte var mest utmanande med att göra filmerna svarar han:
– Att se och höra sig själv. Men det får man väl stå ut med om det kan hjälpa de studerande.

Tydliga instruktioner ska tala om
– VAD som ska göras.
– VARFÖR det ska göras.
– VAR ska det göras.
– MED VEM ska det göras.
– NÄR ska det göras.
– HUR ska det göras.
– HUR LÄNGE ska det göras.
– HUR MYCKET ska det göras.

Källa: Karlsson m.fl: Tydliggörande pedagogik i vuxenutbildning (2021)

* Grib = Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap

Text: Charlotte Ch
Foto: Martin G

---

Mer att läsa:

Introduktionsfilm för LIA-uppgifter skapade i Zoom.

Konsten att ge tydliga instruktioner …

Vägledning: Skärminspelning med Zoom

 

Analog Quiz som effektiv läraktivitet

Fredriks Quiz med musik i PowerPoint, här som video. (1:36 min)

I Fredriks funderingar över undervisningen, var hans stora fråga hur man kan hinna med läraktiviteter när det är stoffsträngsel i en lektion. Han har skäl för sin undring. I Grib-utbildningen*, kurs 2, har han en halvdag i ämnet AO (Akut Omhändertagande). Där han ska hinna med att gå igenom både brännskador, hypotermi och drunkning.

Fredrik S, som är lärare på skolan i Revinge, upplevde att det blev väldigt mycket information för de studerande att ta in på kort tid och att de tappade fokus.

Att lektionen sträcker sig över tre timmar på eftermiddagstid gör det inte lättare. Fredrik jämför med den 2-åriga SMO-utbildningen där det finns mer tid till låta de studerande diskutera och jobba i grupper kring aktuellt ämnesinnehåll. Slutuppgiften i Lärarutvecklingsprogrammet Grund (LUP-G) blev en push för Fredrik att fundera över ett annat undervisningsupplägg.

Utrymme för att processa och repetera

I sitt upplägg av lektionen ville Fredrik skapa variation och avbrott i informationsförmedlingen. Han ville aktivera de studerande och ge dem möjlighet att processa och repetera det han förmedlat. Om han skulle hinna med avbrott för läraktiviteter måste det dock vara tidseffektivt.

Tidseffektivitet

Planen blev att genomföra en kort quiz efter varje delområde. Det är ett enkelt sätt att få de studerande att repetera och reflektera över det som de har fått ta del av.

Fredrik förberedde totalt tre quizar. Frågorna matchar det viktigaste i kursmål och bedömningskriterier. Det som Fredrik tycker är svårast och som tar mest tid, är att komma på bra felaktiga svarsalternativ till flervalsfrågorna. Ett knep är att använda tidigare erfarenheter av studerandes felaktiga tankegångar och slutsatser.

De tre quizarna bakades in i befintlig PowerPoint-presentation. Därmed krävdes inget tidskrävande byte av digital plattform eller att mobiltelefoner skulle tas fram. Vid lektionens inledningen tilldelades varje studerande ett papper med svarsalternativ för samtliga tre quizar. Upprepningen av läraktivitet gjorde att det inte krävdes några nya instruktioner.

Självvärdering
Inga svarstalonger samlades in för rättning. Efter varje quiz var det snabbgenomgång av de rätta svaren då de studerande själva fick kontrollera sina svar. På så sätt blev det en snabb repetition samtidigt som de fick en insikt i vad de hade snappat upp och inte snappat upp vid genomgången. Vid snabbgenomgången kunde Fredrik även fånga upp eventuella missuppfattningar och oklarheter.

Fredrik hoppades också att frågorna skulle väcka tävlingslusten och få dem att skärpa sitt fokus under genomgångarna. Även om de bara tävlar mot sig själva.

Vad tyckte de studerande?

Längst ner på svarstalongen fick de studerande även ge återkoppling på hur de upplevde lektionen. Utvärderingen visade på 100% positiv respons från de studerande. Deras skrivna kommentarer sa att de

• tyckte om variationen i lektionen.
• tyckte att musiken var ett roligt tillskott.
• tyckte att det var bra med repetition och feedback direkt efter genomgångarna.
• tyckte om att det var anonymt, att de inte behövde redovisa om de hade många rätt eller fel.

Fredrik själv tycker att upplägget blev en stor succé och har fortsatt med upplägget. Kombinationen quiz med visuell presentation och ljudeffekter bidrog till att det blev ett roligt avbrott och att de studerande vaknade till.

Text: Charlotte Ch
Foto: Fredrik S

* Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (6 veckor).

---

Mer att läsa i TPACK Revinge & Sandö:

Frågor för att aktivera arbetsminne och långtidsminne.

Preciserade frågor utifrån lärandemålen.

Skapa flervalsfrågor till test – Goda råd.

---

Upphovsrättsfri musik:

Malberts melodier

Pixabay – royaltyfri musik för nedladdning

Filmmusic https://filmmusic.io

– fler webbsidor med upphovsrättsfri musik

Laborera digitalt med avspärrningar

Hur undervisar man de studerande i att göra korrekta avspärrningar i verkligheten som samtidigt ska spegla lagtexterna? Hur kan man aktivera och utmana varje studerande i att tänka djupare kring avspärrningar på väg?

I samband med deltagande i Lärarutvecklingsprogrammet Grund (LUP-G) passade Michael på att utveckla en teoretisk lektion i SMO termin 1 om avspärrningar på väg. Ambitionen var att göra undervisningen mer visuell och att de studerande skulle få vara mer aktiva.

– PowerPoint presentationen för lektionen har 73 sidor varav avspärrning behandlas på 20-25 sidor. Efter en timmes genomgång brukar en del av de nicka till på stolarna, berättar Michael.

Omfördela lektionstiden

Michel funderade på om han kunde använda tiden annorlunda. Om han kunde korta ner genomgången och ändå få till ett effektivt lärande. Han ville minska tiden då de studerande lyssnar och istället lägga mer tid på att de studerande skulle få tänka aktivt och själva prova olika lösningar för avspärrningar.

Cases för att utmana

Han förställde sig några olika scenarier, cases, som de studerande skulle få fundera utifrån. Både cases för dem som inte har någon som helst förkunskap om avspärrningar och lite mer utmanande cases för dem som kan ha vissa förkunskaper.

Interaktivt material för de studerande

Kollegan Göran har sedan tidigare skapat ett bildmaterial i en PowerPoint med olika vägavsnitt där man kan placera ut bildobjekt med förolyckade fordon. Vid genomgång på storskärm kan läraren dra runt bildobjekt för att visa möjlig placering av räddningstjänstfordon och materiel. Men Michael ville även att de studerande själva skulle få möjlighet att flytta runt på bildobjekten och prova olika uppställningar.

Gruppuppgift enligt EPA-modellen

Med hjälp av Görans bildmaterial förberedde Michael en PowerPoint med ett antal olika olycksscenarier fördelade på flera presentationssidor. PowerPointen skickade han sedan till de studerande som de under lektionen kunde öppna på egen dator. Efter en kortare genomgång organiserades de studerande i grupper. För att säkerställa att varje enskild studerande skulle tänka till och aktiveras till att prova olika möjliga lösningar, använde han en E.P.A. för att strukturera upplägget av gruppuppgiften. Michael angav tid för varje steg.

EPA med instruktion:
Enskilt: Fundera och prova en lösning för avspärrning på din egen dator.
Par/Grupp: Dela era lösningar med varandra. Motivera och argumentera.
Alla: Gemensam diskussion i helgrupp kring möjligheter och utmaningar, ledd av Michael.

Reflektion kring avvägning

Michel funderade en del över hur mycket information de studerande skulle få om avspärrningar före gruppuppgiften. Skulle han börja med att slänga dem i den djupa delen av poolen och se hur de löser det? Grundtanken var hur som helst att i den avslutande helklassdiskussionen lyfta risker och juridiska aspekter utifrån de studerandes lösningar och frågor.

– För det är ju genom misstag och svaren på tidigare obesvarade frågor som gör att vi kommer ihåg och befäster nya kunskaper, säger Michael, och relaterar till hyperkorrektionseffekten.

Resultat

För att utvärdera lektionen använde Michael sig av Two stars & a wish som utcheckning. Den visade att de studerande uppskattade att lektionen bröts upp med en gruppuppgift. De önskade dock mer information före gruppuppgiften om vad man ska tänka på vid avspärrning av väg.

Michael upplever att de studerande inte tycker om att göra fel. De vill gärna göra rätt från början. Men Michael ville utmana dem samt använda deras lösningar och frågor som underlag för helklassdiskussionen. Varje olycksplats är dessutom unik och det är inte säkert att det finns en enda rätt lösning.

Erfarenheterna från gruppuppgift och helklassdiskussion kan Michael använda som underlag nästa gång samma lektion ska genomföras. Hur mycket och vilken information är lämplig inför gruppuppgiften?

PowerPoint > Zoom (nya) Whiteboard

En missräkning i upplägget var att alla studerande inte hade egen licens på PowerPoint. De kunde öppna den tilldelade PowerPoint-presentationen. Men utan licens har de inga redigeringsrättigheter och kan därmed inte flytta runt på de olika bildobjekten. Ett möjligt alternativ är numera att använda Zooms nya Whiteboard som alla våra studerande har tillgång till, se här under:

Zoom (nya) Whiteboard – som en laborativ yta för alla
Läraren kan ”dela” en Whiteboard i Zoom med ett förberett innehåll. De studerande kan öppna en tilldelad Zoom Whiteboard antingen utanför ett onlinemöte för att arbeta i på egen hand eller i breakout rooms.

Instruktionsfilmer:
1. Kom igång med Zoom Whiteboard
2. Samarbete på Zoom Whiteboard
OBS! Om de studerande ska ha en egen version att arbeta enskilt i, skapar de en kopia (Dublicate) av tilldelad whiteboard.

Text: Charlotte Ch

---

Mer att läsa i TPACK Revinge & Sandö:

Kreativ läromedelsutveckling inom losstagning och avspärrning. (modell med vägavsnitt)

Hyperkorrektionseffekten – när vi lär av misstag.

---

Grib-instruktörer visualiserar målen vid övningsinsats

Nätverksträffen för Grib*-instruktörer och Grib-lärare den 21 dec 2022 hade tema ”Lärande återkoppling”. Efter nätverksträffen åkte instruktörerna från Räddningstjänsten i Karlstad direkt hem och greppade hammare och såg. De ville testa en idé om att förstärka de studerandes fokus och reflektion i samband med övningsinsatser på övningsfältet.

I ett klassrum är det enkelt att förstärka den muntliga informationen genom att skriva och rita på whiteboardtavla, på blädderblock eller i en digital presentation. Visuell information är lättare att komma ihåg och det blir ett mer riktat fokus mot det som är viktigt. Vid övningsinsatser utomhus finns inte alltid den möjligheten – om man inte ser till att ordna det.

I filmen här ovan (2:27 min) berättar Monika och Jenny vid Räddningstjänsten i Karlstad, om ett reflektionsstöd att använda utomhus före och efter en övningsinsats.

Plakat på stativ

Reflektionsstödet är vädertåliga plakat med målen för övningen. Det finns också tydliga instruktioner för utvärdering efter övningen. Dels för enskild reflektion, dels för utvärdering i grupp.

Plakatet för aktuell övning placeras på ett stativ i närheten av övningsobjektet. Före och efter övningen samlas instruktörer och Grib-studerande runt stativet för muntlig genomgång med visuellt stöd.

Återkommande nätverksträffar för utbyte och påfyllnad

Fredrik och Karl-Johan är kvalitetsansvariga för Grib-utbildningen som finns på nio platser i landet. Inriktningen som kvalitetsansvarig handlar inte så mycket om att kontrollera. Det handlar mer om att stötta och möjliggöra utbyte av erfarenheter och idéer. Att tillsammans med alla involverade systematiskt utveckla innehåll och genomförande av Grib-utbildningen.

Ett forum för detta är återkommande nätverksträffar. Varje termin är det nätverksträff, som växelvis sker på Revinge eller Sandö.

Nätverksträffar Tema ”Bedömning”

Under sina rundresor till utbildningsorterna i landet har Fredrik och Karl-Johan fångat upp olika frågor och funderingar. Bl.a. uttryckte många Grib-instruktörer att bedömning var svårt. Som lärare och instruktör kan man känna sig orolig för att inte göra rätt när det kommer till bedömning och slutligt omdöme. Under två nätverksträffar fick därför ‘Pedagogiskt stöd’ uppdraget att fylla på med kunskap och strategier för bedömning av studerandes kunskaper och färdigheter. Både vad gäller återkommande bedömning under lärandets gång (formativt) och slutbedömningen vid kursens slut (summativt).

Nätverksträff Tema ”Lärande återkoppling”

Inslagen om bedömning blev uppskattat vilket ledde vidare till en nätverksträff med tema ”Lärande återkoppling”. Bedömning av studerandes lärande är tätt sammankopplat med återkoppling. För att en bedömning under lärandets gång ska få effekt behöver återkopplingen bidra till att föra lärandet vidare framåt. Den behöver klargöra vad som är nästa steg i lärandet och hur det kan gå till. Några strategier för att göra återkopplingen effektiv är tydliggjorda mål och att fokus för genomförande och utvärdering riktas mot dessa mål. Detta kan med fördel förstärkas genom visualisering.

* Grib-utbildning är Grundutbildning för Räddningstjänstpersonal i beredskap, även kallat deltidsbrandman.

Text:
Charlotte Ch

---

Att leda lärande handlar om att skapa struktur och tydlighet. Att ge guidning för att främja lärande. Motsatsen skulle vara ”du får göra vad du vill och hur du vill”. För att skapa mål och riktning för lärandet tydliggörs lärandemål och bedömningskriterier. Det bidrar till att skapa ett tydligt fokus för lärandet. Det begränsar också valen så att de inte blir överväldigande. (Appelgren, 2018)

Tydliggör mål och kvalitetskrav både muntligt och skriftligt. Vi konstruerar övningsuppgifter för att de studerande ska få öva och träna på det som ska läras. Inför övningsuppgifter behöver vi delge målen och kvalitetskraven i bedömningskriterierna. Det behöver göras både muntligt och skriftligt. Det skriftliga kan vi förstärka med symboler och bilder. (Slemmen, 2013)

Visualisera det muntliga! Enligt den amerikanska forskaren David Hyerle är 80-90 % av all information som överförs till hjärnan visuell. Han menar att våra ögon är det bästa verktyget för att inhämta information, och i förlängningen kunskap. Det finns massor av studier som visar på nyttan av att använda visuellt stöd i undervisningen, även för vuxna. (Karlsson m.fl, 2021)

Referenser:

Appelgren, A: Motiverad. Feedback, mindset och viljan att utvecklas. Natur & Kultur, 2018.

Karlsson, Edfelt, Lindgren & Henrikson: Tydliggörande pedagogik i vuxenutbildning. Natur & Kultur, 2021.

Slemmen, T: Bedömning i klassrummet. Gleerups, 2013.

Reflektionsbok för lärande vid övningar på fältet

Hur kan man hjälpa de studerande att komma ihåg sin självvärdering vid förra övningsinsatsen för fem veckor sedan? Lärarna i ämnet Brand, termin 2, diskuterade problematiken och funderade över hur de kunde få ett mer stabilt och utvecklande lärande från ett övningstillfälle till nästa.

Efter en momentövning eller övningsinsats får studerande utifrån förutgivna kriterier, reflektera och muntligt självvärdera vad som fungerade bra och vad som kan utvecklas vid nästa övning. Men eftersom det ibland kan gå en lång tid mellan övningarna hinner både studerande och lärare glömma vad det var de behövde jobba vidare på. Brandlärarna, Maria, Magnus, Ola och Oliver diskuterade problematiken och funderade över hur de studerande kunde fånga upp nästa steg i lärandet.

Oliver, med en bakgrund inom Försvarsmakten, kom att tänka på de ”skjutböcker” för reflektion och självvärdering man där använder under utbildning.

– Inom försvaret kunde det vara långt mellan passen på skjutbanorna. För att komma ihåg hur man siktade och sköt vid förra tillfället fick vi använda reflektionsdagböcker för att bättre ”docka på” nästa skjutpass, förklarar Oliver.

Maria, Magnus, Ola och Oliver kom överens om att låta de studerande prova på att skriva ner sina reflektioner och sin självvärdering i anteckningsböcker.

Under ”Pedagogisk halvtimme” delade Oliver med sig av deras erfarenheter till övriga kollegor på skolan i Revinge.

Avsätta tid och fokusera på det viktiga

Den största utmaningen är att avsätta lektionstid för de studerandes reflektion och självvärdering i början och i slutet. Men Oliver menar att man måste planera in och avsätta tid för att det ska bli av. Annars blir det lätt att man pratar på som vanligt.

När kollegorna i salen frågar hur mycket tid av lektionen som går åt, svarar Oliver att det kan ta allt mellan 10 sekunder och 10 minuter. Han förklarar att det beror på sammanhanget. Men vinsten är att reflektion och självvärdering blir en bra stöttepelare för de studerande och att det skapar struktur i lärandeprocessen.

– Vi har lärt oss att avsätta tid. Samtidigt måste vi plocka något av innehållet ur korgen. Vi vill så gärna ha med så mycket som möjligt. Men då riskerar vi dra i alla småbitar och utvärdera sönder en övningsinsats, säger Oliver och fortsätter

-Vi måste välja ut guldkornen och hitta det som hjälper dem att ta nästa steg. Ja, ja, vi ser att de gör en massa missar och att där är mycket att utveckla. I de flesta fall vet de studerande också det. Men just idag, i denna övning, tar vi bara de här sakerna, och satsar på att sätta dem nästa gång. Därefter kan vi ta tag i nästa korn och sedan nästa. Det blir delar i en större lärandeprocess, menar Oliver.

Oliver upplever att uppstarten vid efterföljande övning inte blir lika lång när de studerande kan inleda övningen med att läsa sina reflektioner från föregående övning.

– De blir påminda om den målbild och möjliga lösningar de kom fram till förra gången. Så får vi med den där tråden genom hela labyrinten. Särskilt vid insatsövningar då de studerande går från att göra enskilda moment till att koppla på allting på en gång. Stresspåslag, radio, påklädnad, ventilation, sökteknik m.m.

Vi vill ju att de ska vara aktiva i sin egen kunskapsutveckling. Att de ska fundera över vad som är nästa steg och hur de ska ta sig dit, förklarar Oliver.

Om det är tätt mellan passen är det inte lika viktigt att de skriver ner sina reflektioner i böckerna. Men när det är långt mellan passen blir reflektionsböckerna särskilt betydelsefulla.

Responsen från de studerande

Det tar några pass innan de studerande förstår varför de skriver ner sina egna reflektioner i dagboken. Första halvan av termin 2 går ut på att de studerande ska lära sig att få med boken.

Under terminens sista halva kommer de övningspass, där vi ser större behov av reflektionsdagbok. Vid det laget har de studerande blivit duktiga på att ha boken med sig. En kollega i salen berättar att de också använt sig av reflektionsböcker, men eftersom många inte fick med sig sina böcker fick de fick fylla i dem när de kom till sina rum. Men Oliver, Maria, Ola och Magnus vågar än så länge inte släppa iväg sina studerande att reflektera senare.

– Den bästa responsen vi har fått är när de studerande tar fram reflektionsböckerna efter en övning – utan att vi har sagt till dem att göra det. Då vet vi att vi det är ett verktyg som är till hjälp för dem, att de själva ser en vinst med att sätta sig ner att reflektera och skriva ner det de vill ha med sig till nästa gång. De vill helt enkelt inte glömma bort det de har tänk, berättar Oliver.

– Vi är positivt överraskade och reflektionsdagböckerna har för vår del varit en bra väg framåt, avslutar Oliver.

Text & foto:
Charlotte Ch

---

I Försvarsmaktens Lärobok Pedagogiska Grunder (2022) kan man läsa mer om hur försvaret tänker om elevers reflektion och självvärdering: sid 157-159.

”Om utbildningen organiseras så att eleverna återkommande ges möjlighet att själva värdera och få återkoppling på vad de lärt sig i relation till uppgiften, blir det också tydligt vilken kunskap som fortsatt behöver utvecklas …”

Klicka här för att öppna FM Pedagogiska grunder 2022

---

Professor Max van Manen i Kanada har forskat om skrivande reflektion.

van Manen menar att skrivandet förstärker vår eftertanke och reflektion. Att det är först när vi skrivit ner våra tankar som vi gör kunskapen till vår egen. Skrivandet gör det möjligt för oss att distansera oss från våra direkta erfarenheter och upptäcka vad vi lärt oss från denna erfarenhet.

Att ”tänka med pennan” ställer betydligt större krav på tydlighet och precision. Skriftspråket får oss att sortera och systematisera vårt tänkande och vi blir på så sätt en aktiv part i vår egen kunskapsbildning.

van, Manen: Reflective and the pedagogical moment. The normativity of pedagogical thinking and acting. Journal of Curriculum Studies. (1991)

---

Orienteringsrunda med app Farliga ämnen

En grupp studerande lämnar klassrummet utrustade med en karta. De ska leta upp några platser på övningsfältet som finns utmärkta på kartan. Där kommer de hitta olika sorters behållare med farliga ämnen. Uppdraget är att utifrån behållarnas märkning identifiera ämnet och vilka risker som är förknippade med ämnet. Till sin hjälp har de appen ‘Farliga Ämnen’.  

Den som har iscensatt ovanstående läraktivitet är Anna Emanuelsson, lärare på MSB Revinge. Läraktiviteten är del av en lektion om farliga ämnen i Grib-utbildningen för blivande deltidsbrandmän.

Salsbunden läraktivitet

Anna förklarar att tidigare Grib-grupper har gjort denna övning på plats utbildningssalen. Då har de fått söka på dator efter farliga ämnen på MSB:s webbplats RIB Farliga ämnen. Men det är knappast så det går till vid en olycka, påpekar Anna.

App Farliga ämnen

Anna såg nya möjligheter till lektionsupplägg nu när det finns ett beslutsstöd om farliga ämnen som app. Appen är gratis och de studerande kan ladda hem appen till sina mobiltelefoner. Det möjliggör att de studerande kan gå ut på fältet och söka på mer realistiska objekt. Det blir mer verklighetsnära, tycker Anna.

Mål & Syfte

Målet med läraktiviteten är att de studerande ska lära sig olika typer av skyltar och märkningar för farliga ämnen. De ska också bekanta sig med appen ‘Farliga ämnen’. Med hjälp av den kan de ute på en olycksplats snabbt och enkelt identifiera ett ämne. Om det handlar om ett giftigt eller brandfarligt ämne och vilka risker ämnet utgör.

Variation & rörelse

Denna lektion om farliga ämnen är teoretisk och sträcker sig över en halv dag. Därför såg Anna också en möjlighet att få in variation och rörelse i lektionen.

De studerande arbetar i par och fyller i ett svarsformulär som de har med sig ut. Tillbaka i klassrummet jämför de sina svar med ett annat par.

Undervisningstid / informationsmängd

En skillnad mot det tidigare lektionsupplägget är att de studerande inte hinner söka på lika många ämnen. Men Anna tror inte de studerande lär sig fler ämnen om de hinner söka på trettio ämnen i klassrummet än om de söker på femton ute på fältet. Men syftet med läraktiviteten är ju annat än att lära sig en massa olika ämnen och dess beteckningar.

Konkret och handfast

En del studerande kommer med föreställningen att farliga ämnen är komplicerat och tråkigt.

– Om vi då sätter dem på att söka en massa konstiga ämnen under timme, är det risk att vi bekräftar deras föreställning, säger Anna och fortsätter

– Men om de istället får bekanta sig med farliga ämnen på ett lite mer handfast sätt, får de kanske en annan uppfattning om ämnesområdet, säger Anna.

Text och foto:
Charlotte Ch

---

Läs mer:

MSB:s information om App Farliga Ämnen.

Kollega delar med sig av en annan lektion om farliga ämnen:
Visualisering för bättre förståelse – zonindelning vid utsläpp av farliga ämnen.