Introduktionsfilm för LIA-uppgifter skapade i Zoom

Håkan spelar in instruktionsfilmer för inlämningsuppgifter som de studerande kan ta del av när det passar dem. Inspelningen görs enkelt och snabbt med hjälp av inspelningsfunktionen i Zoom, vårt verktyg för onlinelektioner.

När SMO-studerande gör sin LIA-period (Lärande I Arbete) på någon räddningstjänst ska de göra ett antal inlämningsuppgifter. Håkan & Anette är ansvariga för LIA-studerande på MSB:s skola i Revinge. För varje uppgift erbjuder de ett par handledningstider dagtid online. Men det är många av de studerande som inte har möjlighet att delta vid dessa tillfällen p.g.a. sitt LIA-schema eller andra åtaganden.

Komplement till den skriftliga uppgiften

LIA-uppgifterna finns skriftlig på lärplattformen men många vill också höra om uppgifterna, förklarar Håkan. Därför växte idén fram om göra inspelningar som kompletterar de skriftliga instruktionerna för respektive uppgift. Han tänker att sådana genomgångar nödvändigtvis inte behöver göras live under ett onlinemöte.

Håkan förklarar att en instruktionsvideo är ett komplement till den skriftliga uppgiften. Han läser inte bara upp uppgiften utan försöker klargöra uppgiften ytterligare och använder sig av de frågor och undringar som tidigare har kommit upp kring uppgiften, (se video ovan).

Responsen från de studerande

Innan de studerande ger sig ut på sin LIA är det en samling då Håkan och Anette går igenom kursen och alla dess uppgifter.
– Men det är mycket information och när det är dags för den andra uppgiften sju veckor senare kan det vara skönt att slippa vänta i flera dagar för att uppdatera sig på uppgiften under ett handledningstillfälle, berättar Håkan och fortsätter:

– Dessutom, när en studerande har möjlighet att gripa sig an en uppgift är det kanske på kvällen efter en arbetsdag då ungarna kommit i säng. Att i den stunden kunna se en instruktionsfilm och höra en lärare som tydliggör uppgiften uppskattas av de studerande.

Inspelningsförfarande

En instruktionsfilm ska vara relativt kort. Håkans filmer är mellan 4-7 minuter. Han berättar att det tar ca 30 minuter att göra en instruktionsfilm. Han förbereder sig först genom att skriva ner några punkter för sig själv. Han sitter i sitt kontorsrum, startar ett möte i Zoom med sig själv som enda deltagare. Blurrar bakgrunden till sin videobild och klickar på ‘Record in this computer’. Med hjälp av ”Share”-funktionen visar han kurssidan på lärplattformen och går sedan vidare till ett textdokument med själva uppgiftsbeskrivningen. I början blev det några omtagningar innan han blev nöjd. Men med rutin och ett inarbetat upplägg går det nu snabbt att göra en inspelning.

VÄGLEDNING för hur du gör en skärminspelning i Zoom hittar du här i en annan artikel.

Läraren synlig i bild

Håkan har sin webcam påslagen i Zoom för att själv synas i bild. När han med hjälp av ”Share”-funktionen visar den skriftliga uppgiften hamna han själv i en liten bild vid sidan om.

Håkan tycker det är självklart att han som talare ska synas i bild (s.k. talking head). Att synas i bild är också ett sätt att skapa en känsla av lärarnärvaro i den nätbaserade undervisningen.

Tydligare musmarkör

Vid den första inspelningen var inte Håkan helt nöjd med musmarkören. Han upplevde den som alldeles för otydlig och att den då skulle bli svår för tittare att upptäcka och följa. En inställning i Windows >> Inställningar >> Hjälpmedel >> Storlek för markör och pekare, åtgärdade det problemet.

”- Vi brukar säga att distansutbildningen ska likna den skolbundna så mycket som möjligt. Varför kan vi inte även tänka det omvända – att den skolbundna till vissa delar kan likna distansutbildningen?”, funderar Håkan.

Håkan uppmanar kollegorna prova och undrar varför inte fler gör instruktionsfilmer för uppgifter.
– Tveka inte. Det är faktiskt riktigt kul!

---

Läs mer:

Tips & goda råd: Skapa videoföreläsningar

Vägledning: Skärminspelning med Zoom

Vägledning: Annan bakgrund med Green Screen i Zoom

Hur videoföreläsningar kan frigöra tid för andra lärandeaktiviteter

---

Text & foto
Charlotte Ch

Lärande i tre steg för komplexa moment

• 

• 

• 

• 

En brandinsats består av många olika moment och inslag. Något som de studerande ska lära sig att behärska. Rutger Granberg, lärare på MSB Revinge, visar i sitt bildspel här ovan ett lektionsupplägg på övningsfältet som är uppbyggt som en trestegsraket.

Under Pedagogisk Halvtimme på MSB Revinge redogjorde Rutger för sitt lektionsupplägg. Upplägget är inget nytt, men är ett gott exempel för hur man kan skapa en god pedagogisk lärandemiljö. En lärmiljö där de studerande successivt och systematiskt ges tid till att utveckla sin förmåga att hantera flera moment.

Komplexa saker tar olika lång tid för olika individer att befästa.

En del studerande lär sig komplexa moment snabbt medans andra behöver längre tid. Studerande kan lätt tappa tilltro på sin egen förmåga när det i själva verket handlar om att de behöver mer tid och struktur. En viktig del i lärarrollen är därför stöttning. Dels i form av tilltro och uppmuntran. Dels i att tydliggöra delarna och deras inbördes förhållande och hur de ska sättas samman till en helhet. Även om olika individer behöver olika lång tid för att lära säger det inte något om kvalitén på den slutliga förmågan. I de flesta fall är det först i arbetslivet som vi genom återkommande rutiner ges möjlighet att verkligen automatisera moment.

Dylan Wiliam, professor Emitreus vid Institute of education, University of London: Det intressanta är detta. Vi kan se att när lärare går långsammare framåt lyckas eleverna bättre på proven. … Genom att gå igenom saker i detalj tycks eleverna komma ihåg bättre. Det gör att läraren sparar tid i det långa loppet.
UR: Skolvärlden träffar Dylan Wiliam (2015)

---

Lektionsupplägget Rutger berättar om passar väl in denna struktur för lärande:

Alla – Par – Enskilt (A.P.E.)

Alla > Läraren modellar, dvs. förevisar. Det kan vara både moment och att tänka högt och resonerande.

Par > De studerande genomför samma moment med stöttning av varandra.

Enskilt > De studerande genomför momenten enskilt. Kamrat eller lärare ger återkoppling om det krävs mer övning eller om eleven är klar för slutbedömning.

Läs mer: KL-struktur: Alla – Par- enskilt

---

Charlotte Ch

Motiverande brädspel i miljöämnet

Enligt Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor ska räddningstjänstpersonal rädda liv och egendom och i största möjliga mån även minska negativ miljöpåverkan vid olyckor. Av den anledningen ingår miljöämnet i SMO-utbildningen. För att skapa motivation och engagemang för miljöämnet bestämde sig Theo Schwingenheuer, lärare på MSB Revinge, att använda sig av bordsspel.

Theo förklarar att de teoretiska miljölektionerna inte alltid har den största dragningskraften på de studerande. Det kan dels bero på en låg förförståelse om vad ämnet handlar om, dels för att de mer praktiska lektionerna i utbildningen kan ha en större attraktionskraft.

Till en början hade Theo en tanke om att själv skapa ett brädspel om miljöämnet som de studerande skulle få spela. Men tidsbrist gjorde att han istället lät respektive basgrupp skapa ett spel. Vilket kanske var en framgångsfaktor.

Flippad undervisning

Theo valde ett ”flippat” upplägg av miljölektionen. Det vill säga att vända på upplägget enligt Flipped Classroom. I ett traditionellt lektionsupplägg får de studerande vanligtvis ta del av ämnesinnehållet genom t.ex. en föreläsning och därefter processa innehållet på egen hand. I Theos flippade upplägg fick de studerande i uppgift att titta på två videoföreläsningar före lektionen. Under lektionen när alla möts, används tiden till att de studerande får processa ämnesinnehållet med hjälp av varandra. I detta fall genom att skapa ett miljöspel.

Några dagar före lektionen lade Theo upp länkar till två videoföreläsningar på Studera (lärplattformen). Filmerna innehåller allt det innehåll som ska täckas enligt lärandemålen och bedömningskriterier i kursplanen. Filmerna grundar sig på boken Räddningstjänst och miljö av Alfredsson & Carlsson (2006), som även den ligger upplagd på Studera

Upplägg

a) Flippat klassrum. Instudering före lektionen av material på Studera (2 filmer + text)
b) Lektion 1: skapa spelet i basgrupper. Filmernas innehåll ska in i spelet (3 h)
c) Lektion 2: Grupperna spelar två andra gruppers brädspel (3 h)

Lektion 1: Skapa ett miljöspel i basgrupperna

Instruktioner & kriterier för uppgiften

• Förutsättningar: Spelet ska innehålla Check-points. Det vill säga frågor som stämmer av lärandemål & bedömningskriterier.
• Innehållet från film 1 & film 2 ska in i spelet.
• Litteratur finns på lärplattformen Studera och får användas vid skapandet av spelet.
• Förslag på olika spelrutor: Frågeruta, Info-ruta, Rita-ruta, YouTube Film-ruta (t.ex. om reningsverk, oljeavskiljare), Byt perspektiv-ruta (Normkritik), Alla skriver svaren-ruta, Kajan-ruta.
• Livlinor: Byt fråga, Ring en vän (inte läraren!), 50%-50%,…
• Skriv ner spelreglerna, skriv ut frågekort (med svar på baksidan), skriv ut info-kort.
• Låna spelpjäser, tärningar, gör klart spelplanen.

Utmaning för både lärare och studerande

Ett viktigt inslag för Theo var att de studerande skulle jobba i grupp för ett socialt lärande. Theo upplevde att det stärkte gruppsammanhållningen när de stöttade och hjälpte varandra att klara frågorna.

Att konstruera ett spel var ett nytt sätt för de studerande att arbeta med inlärningsmaterialet. De upptäckte att det var klurigt att formulera bra frågor med tydliga svar, och utmanades därför i att vara kreativa i utformandet av spelet och dess innehåll.

Lektion 2: Spela två andra gruppers spel

• Varje grupp spelar två spel som någon annan grupp har skapat.
• Om något är oklart får de be spelskaparna att förtydliga spelreglerna.

Theo satt med en liten stund vid varje grupp för att kontrollera att de uppfyllde bedömningskriterierna.
Han var även ett stöd när kunskapsfrågor dök upp.

Spelpjäser & tärningar lånades från skolans pedagogiska materialbank.

Utvärdering och resultat

Slutligen fick de fyra basgrupperna utvärdera de båda lektionerna. De fick reflektera och diskutera utifrån tre frågeställningar som sedan redovisades för alla:

– Bedömningskriterier uppnådda?
– Vad var bra/behöver förändras?
– Funkar konceptet för kommande klasser?

• FÖRÄNDRINGSBEHOV
• Kort tid att skapa spelet.
• Ge hellre fyra färdiga spelkoncept/spelplaner.
• Lite material/innehåll som ska in i spelet. (Theo: En bok på 150 sidor bör inte vara för lite.)
• Mer styrning över vad som måste ingå. (Theo: Angivna bedömningskriterier var ett måste, utöver det fick grupperna bestämma själva.)

• POSITIVT
• Bedömningskriterier uppnådda.
• Roligt & engagerande.
• Nytänkande.
• Avslappnat, diskutera/lära av varandra.
• Funkar bra för kommande klasser.

Theo kunde konstatera att de två miljölektionerna skapade både motivation och engagemang. På annat sätt kan man nog inte tolka det faktum att de studerande var ovilliga till att ta rast och när lektionstiden var slut ville de fortsätta med sina spel.

Ovanstående presenterades på skolan för kollegor under Pedagogisk Halvtimme den 18 mars 2022.

Text: LotteCh
Foto: Theo S

Checklista och struktur för feedback vid redovisningar

Ett av bedömningskriterierna för det mindre fördjupningsarbetet i SMO-utbildningen, termin 1, är att ge konstruktiv kritik på de arbeten som kamraterna redovisar. Men Alexandra upplevde att de studerande blev väldigt tysta när de väl skulle ge feedback på en redovisning.   

Alexandra, lärare på MSB Revinge, ville öka kraven på de studerande men också ge dem ett bra stöd för att de skulle bli mer delaktiga och aktiva under redovisningstillfället.

– Om det inte finns tydliga krav och förväntningar blir det svårt för de studerande att ge bra återkoppling. Då blir det också svårt för mig som lärare. När jag då försökte sätta mer press på de studerande att kommentera blev det ofta: ”Ja, men det var bra.”, ”Det var en fin PowerPoint.” eller ”Det var fina bilder.”.

I samband med MSB:s Lärarutvecklingsprogram Grund (LUP-G), då varje deltagande lärare ska prova något de vill utveckla, tog Alexandra chansen att prova några konkreta strategier för att förändra situationen:

– Stöttning i form av en checklista för rätt fokus och rättvisa
Utifrån bedömningskriterierna skapade Alexandras en checklista för feedback som de studerande kan se och följa då de ger återkoppling. Syftet med checklistan är att återkopplingen ska få rätt fokus och att alla ska bli bedömda utifrån samma kriterier.

– Tydlig struktur med turtagning för lika delaktighet
För att alla ska delta ungefär lika mycket bestämde sig Alexandra för att tilldela en studerande huvudansvar för att ge återkoppling till en kamrat. I tur och ordning får en studerande att ge en första återkoppling på en redovisning. Efteråt kan övriga i gruppen fylla på med frågor eller mer återkoppling.

– Öka kravet på aktivt lyssnande och att bidra
Genom att tilldela varje studerande ett huvudansvar att ge återkoppling till en kamrat hoppades Alexandra på ett mer aktivt lyssnande och en högre kvalité på återkopplingen.

Upplägg av redovisningstillfälle

Fördjupningsarbetet är en enskild uppgift och redovisas enskilt för övriga i basgruppen som består av 6-8 deltagare. Vid inledningen av redovisningstillfället går Alexandra igenom upplägget. Fördjupningsarbetets bedömningskriterier har Alexandra gått igenom vid introduktionen av uppgiften. Även de krav för vad som ska finnas med i presentationen. Men själva checklistan för feedback får de först se vid inledningen av redovisningstillfället. Alexandra förklarar att hon inte vill belasta de studerande med att även förbereda återkopplingen utan att de ska få lov att fokusera på sin redovisning.

Resultat

Alexandras strategier gav den effekt hon hoppades på:

• De studerande har blivit bättre på att ge återkoppling som relaterar till innehållet i bedömningskriterierna. Återkopplingen blir mer rättvis. Alla blir bedömda utifrån samma punkter och inte utifrån olika personliga tyckanden.
• Ansvaret att ge återkopplingen fördelas mer lika mellan deltagarna.
• Kvalitén på återkopplingen blev bättre. Vetskapen om att man ska ge kommentarer bidrar troligtvis till ett mer aktivt lyssnande och analyserande. Det går inte att förlita sig på att andra ska ge återkoppling.

Alexandra förväntade sig att någon skulle protestera mot att hon pekar ut vem som ska vara huvudopponent. Men de studerandes tyckte det var skönt att slippa fundera över när det skulle bli deras tur. Samtidigt tydliggjorde checklistan vad som förväntades av dem vilket i sin tur skapade trygghet. Sammantaget har de studerande upplevt upplägget som positivt.

Användbart i flera olika lärmiljöer

Alexandra har fortsatt att använda dessa strategier vid redovisningstillfällen både online och i det fysiska klassrummet. Utifrån sina erfarenheter vill hon formulera frågorna bättre och tydliga.

– Nu har jag kunnat släppa rollen att vara den som alltid påpekar och ställer frågor. Nu är det kamraterna som påpekar om något saknas i redovisningen och som ger redovisaren en chans att muntligt komplettera med en gång. Min uppgift har blivit att förstärka väsentliga saker, summera och knyta ihop säcken.

Alexandra tror också att en checklista är användbar vid återkopplingssituationer ute på övningsfältet. Det förekommer i vissa fall. T.ex. då kamrater är observatörer vid en simulering som de ska ge återkoppling på.

– Nu när de studerande är mer delaktiga och aktiva är dessutom redovisningstillfällena mycket trevligare, avslutar Alexandra.

Chach

Engagerande diskussioner om räddningsinsats med Pyramiden

Grib*-instruktören Christoffer Deichman testar en läraktivitiet på sina instruktörskollegor. Uppgiften för läraktiviteten är att studerande ska sortera och prioritera bland insatser vid en brand. Pyramiden är en struktur som utmanar till reflektion och diskussion kring prioriteringar.

Det slutliga lärandemålet är att Grib-studerande ska kunna använda metoder och tekniker vid brand för att hindra och begränsa skada på människa, miljö och egendom. Varje grupp tilldelas tio laminerade kort med begrepp för olika insatser:

• avspärrning
• brandgasventilation
• brandsläckning
• leta kontruktionsbrand
• livräddning
• lämpning/avlägsna brandskada
• ta hand om de drabbade
• restvärdesräddning
• spridningsrisk
• vattenförsörjning

Uppgiften är att korten ska sorteras, prioriteras och ordnas efter den pyramidform som Christoffer visar. Viktigast överst. Läs mer om strukturen Pyramiden här.

Instruktioner för uppgiften

Christoffer påpekar för deltagarna att han inte är ute efter rätt eller fel. Han uppmanar grupperna att öppna upp för många olika tankar, idéer och resonemang. Gruppdiskussionen är fri och följer inte någon turordning mellan deltagarna. Men för att alla ska få komma till tals bör gruppen inte vara för stor. Här var det tre deltagare i varje grupp som kan bidra med olika perspektiv och aspekter.

Redogöra och motivera kortplacering för alla i storgrupp

Diskussionerna i de tre grupperna blev engagerande och livlig. Begreppens innebörd diskuterades. – Vad ingår i begreppet ”Livräddning”? – På vilken nivå pratar vi om vattenförsörjning och när bör det då ske? – Vad bör göras före eller efter?

Till sist fick varje grupp redogöra för alla vilket kort de placerat i topp samt motivera. Därefter vilka två kort de placerat i rad två och vidare, vilka tre kort som placerats i rad tre. Samtliga grupper hade ”Livräddning” i topp. Därefter skiftade den valda prioriteringsordningen mellan grupperna.

Varianter och utveckling av Pyramiden

Vid efterföljande diskussion om läraktiviteten kom det upp flera förslag på varianter för genomförande. T.ex. att denna pyramid kunde föregås av någon pyramid med bara ett av begreppen. T.ex. underbegrepp till ”livräddning”.

Ett annat förslag var att vända på pyramiden, eftersom det vid en räddningsinsats många gånger är flera saker som man behöver ta tag i med en gång.

Ytterligare förslag var att man kan koppla pyramiden till ett specifikt scenario.

Det var tydligt att uppgiften engagerade grupperna. För diskussionen fortsatte även efter redovisningen.

Chach

Hämta grafik: KL Pyramiden by LotteCh Creative Commons BY-NC-ND 2.0

* Grib = Grundutbildning för Räddningstjänstpersonal i beredskap

Visualisering för bättre förståelse

Vid onlinelektioner med Grib*-studerande använder Mats Erlandsson, Re, flyttbara klippfigurer på whiteboardtavlan för att visualisera och kommunicera zonindelning vid utsläpp av farliga ämnen.

Figurerna har kollegan Anna Emanuelsson skapat med dator. De har sedan klippts ut, laminerats och fått självhäftande magnetband på baksidan.

Mats berättar att en annan kollega, Fredrik S, redan före pandemin hade börjat använda Annas figurer i klassrummet. I samband med omställning till distansundervisning p.g.a. pandemin, funderade Mats hur han då skulle kunna förmedla zonindelning på ett bra och tydligt sätt. Han tänkte att klippfigurerna även borde fungera online. Han riktade helt enkelt webbkameran mot whiteboardtavlan, (se video).

Under sin genomgång har Mats en dialog med de studerande, (vilket har redigerats bort ur filmen p.g.a. GDPR). Utifrån deras tankar och frågor kan han även illustrera och prova olika scenarier. Han tycker möjligheten att flytta figurerna under pågående lektion skapar en mer dynamisk lärsituation än en statisk bild eller bildserie. Responsen från de studerande har varit god.

Visualisering
är tekniker och metoder som genererar en klar mental bild av väsentlig data och möjliggör en snabb och precis tolkning.

Kommunikation och visualisering är tätt sammankopplade.

Människans hjärna tar till sig och tolkar visuell information på ett mycket effektivt sätt. Detta bör utnyttjas i undervisningen. Bilder, symboler, skisser på skrivtavlan, figurer, grafer, tabeller och diagram och är starka kommunikationsverktyg. (Linköpings Universitet, Lärportalen, Skolverket, 2015. Boström, L m.fl, 2018)

Idag har den digitala tekniken möjliggjort rörliga visualiseringar som t.ex. animeringar, videos, simuleringar och interaktiva 3D-modeller. Men de mer traditionella och analoga visualiseringarna saknar inte betydelse som visuellt kommunikationsverktyg. Framförallt i relation till enkelheten att skapa och använda. (Linköpings universitet, Lärportalen, Skolverket, 2015. Boström, L m.fl, 2018.)

Visualisera det som är abstrakt eller som inte finns tillgängligt på på plats eller i tid

Visualiseringar är viktiga för att kommunicera sådant som är svårt att föreställa sig, t.ex.

• när innehållet är abstrakt och komplext,
• för att synliga strukturer, mönster och kopplingar,
• föremål eller andra miljöer och platser som inte är tillgängliga just då,
• fenomen och företeelser i annan tid och på annan plats,
• för att ”zooma” in på detaljer och zooma ut för att få överblick och se helheter.
  (Linköpings Universitet. Lärportalen, Skolverket, 2015)

Visualisering ett sätt att variera undervisningen

Användning av olika visuella uttrycksformer i undervisningen engagerar fler sinnen, ger variation och en fördjupad förståelse. Symboler, bilder och figurer blir till inre tankeredskap. När de studerande sedan får verbalisera och sätta ord på det som har visualiserats når de studerandes tolkningsförmåga en högre nivå. (Skolverket/Linköpings Universitet, 2011)

Att presentera material verbalt, visuellt och med flera medier ger en mer fullödig bild än vad ett enda medium kan göra och minimerar distraherande irrelevant material. (Hattie, 2012)

Chach

* Grib = Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (deltidsbrandmän).

Källor:
Boström, L m.fl. Digital visualisering i skolan. Mittuniversitetet, 2018.
Hattie, John: Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur, 2012.
Linköpings Universitet: Kommunikation och visualisering. Lärportalen, Skolverket, 2015.

---

Läs mer:

Kollega delar med sig av en annan lektion om farliga ämnen:
Orienteringsrunda med app Farliga ämnen.

Stödinsats för räddningsinsats

Man kan säga att all undervisning är en form av stöttning för lärande. Som lärare väljer man ut vad som är viktigt och försöker presentera ny information på ett strukturerat sätt för att synliggöra mönster och skapa sammanhang. Utmaningen är att ingen individ lär på samma sätt och i samma hastighet.

En del ser mönster och sammanhang av sig själv. Andra behöver mer stöttning för att se mönster och sammanhang för att kunna lära mer snabbt och effektivt. Därför måste vi på olika sätt variera och anpassa undervisningen så att det stöttar och utmanar lärandet för många olika individer.

En berättelse om ”stöttning” …

En dag följde Anna E följde en övning för att lära sig mer om utbildningen för blivande Räddningsledare. Övningen bestod i att de studerande vid en räddningsinsats skulle avlämna en framkomstrapport enligt O-S-H-M-I-P, (Objekt – Skada – Hot – Mål – Insats – Prognos). En av de studerande gick totalt i baklås och stod och bara stirrade på sin plastlaminerade lathund vars syfte är att vara ett stöd för att öva in en rutin. Till slut brister det för den studerande som ropar: – Jag klarar inte det här. Jag är dum i huvudet. Jag bryter här! Den studerande hade gett upp tron på sin egen förmåga att lära och att kunna slutföra utbildningen.

Anna kände igen den studerande från en lektion där hon undervisade i miljökunskap. Då hade den studerande kommit fram till Anna för att informera henne om sin dyslexi. Nu tänkte Anna att den uppkomna situationen kanske egentligen grundade sig i dyslexin.

Situationen väckte dessutom igenkänning hos Anna. Under hela sin skolgång och sina högskolestudier har hon kämpat med att hitta strategier för att komma runt de utmaningar som dyslexi innebär. En strategi blev att använda sig av bilder som stöd. Genom att rita en bild av det skulle läras kunde hon se om hon hade förstått texten. Dessutom hjälpte det henne att komma ihåg det lästa. Bildskapandet har hon tagit med sig i sin roll som lärare, där hon använder mycket bilder, t.ex. i sina presentationer.

När Anna tittade på det laminerade kortet kunde hon se att det var fullt med text i liten storlek. Dyslektiker vill ha luftig text med stort teckensnitt och stort radavstånd där texten är uppdelad i stycken. Rörig och tät text med bakgrund i färg eller bildbakgrund försvårar läsning för dyslektiker – ännu mer under stressade situationer.

Även andra som inte har dyslexi kan under press ha svårt att visuellt sortera ut information ur täta texter. Ett visuellt och grafiskt stöd kan skapa en struktur och ett mönster som gör det både lättare för öga och hjärna att tolka. Tolkning av bilder går snabbt och associationer till lagrade minnen aktiveras.

Medan Anna stod och funderade hade Peter W fångat upp den studerande. Efter övningen pratade Anna och Peter om händelsen. Anna pratade med den studerande och frågade om hen kunde tänka sig att prova en variant på beslutsstöd som i huvudsak skulle bestå av symboler och bilder. Anna utformade ett mer visuellt beslutsstöd. Peter förklarade och Anna illustrerade. Den studerande fick ta del av ett utkast. Tillsammans ändrade och flyttade de runt på innehållet. Resultaten ser ni här under:

Vad hände med den uppgivna utbildningsdeltagaren?

Jo, med hjälp av anpassningar och stöttning blev den studerande godkänd på övningen, lärde sig något om vad den behöver för att lära och klarade sin utbildning!

En hjälp på vägen var också att självförtroendet växte när även kurskamraterna ville ha korten.

OSHMIP Beslutsstöd Visuell Fickformat

En stödinsats för många fler

För Anna och Peter blev det tydligt att den anpassning och arbetsinsats de från början gjorde för en enda utbildningsdeltagare blev något som fler utbildningsdeltagare har nytta av. Men fortfarande finns det utbildningsdeltagare som föredrar det mer textbaserade beslutsstödet framför den mer visuella varianten – och ibland kompletterar de varandra.

Behöver du som lärare hjälp i med att utforma stödstrukturer och anpassningar för studerande?
Kontakta Lara K & Anette S på MSB Revinge, alt Malin B på MSB Sandö.

---

Stöttning är som en byggställning
– den rivs när den inte behövs längre.

Det är samma sak med stödstrukturer för lärande. När nya kunskaper och färdigheter är färdigkonstruerade hos den studerande kan stödstrukturerna tas bort. Ibland blir vissa kunskaper och färdigheter inte helt automatiserade förrän efter en tids återkommande användning och praktik.

---

LotteCh

Återkoppling på övningsfältet med Två Stjärnor & En Önskan.

En enkel metod för strukturerad kamratåterkoppling är ”Två stjärnor & en önskan”. I filmen ovan visas en muntlig variant där en grupp studerande vid utvärderar sig själva efter en övningsinsats vid trafikolycka.

Metoden Två stjärnor & en önskan” (eng: ”Two stars & a wish”) handlar om att man vid utvärdering och återkoppling lyfter
– två saker som har fungerat bra och
– en sak som kan utvecklas.

I filmen kombinerar Magnus, lärare på MSB Revinge, ‘Två stjärnor & en önskan” med Rondellen. Rondellen är en struktur som säkerställer att alla i gruppen först får en chans att tänka efter och att alla i tur och ordning ska komma till tals och får komma till tals.

Magnus berättar att han försöker variera återkopplingssituationerna genom att använda olika metoder. Ibland använder han t.ex. E.P.A. (Enskilt-Par-Alla).

Självvärdering och kamratåterkoppling

”Två stjärnor & en önskan” kan även användas för självvärdering och kamratåterkoppling i par.

Formulär för nedladdning finns längre ner.

Återkoppling från skademarkörer

Magnus och hans kollegorna har även låtit skademarkörer (personer som spelar skadeoffer vid insatsövningar) ge återkoppling till de studerande på hur de har upplevt omhändertagandet. Skademarkörerna har då fått fylla i ett formulär med ”Två stjärnor och en önskan”. De studerande har sedan fått ta emot återkopplingen skriftligt.

Muntligt eller skriftligt

Återkoppling kan alltså göras muntligt som i filmen eller på papper. Fördelen med papper är att mottagaren av återkopplingen senare i lugn och ro kan begrunda återkopplingen som hen har fått.

Koppla till lärandemål!

Det är av betydelse att återkopplingen utgår från aktuella lärandemål och framgångskriterier. Återkopplingen ska handla om sak och handling inte om person. Därför är det viktigt att tydliggöra vilka lärandemål i samband med återkopplingstillfället.

Två stjärnor & en önskan

• skapar struktur och tydliga ramar vid återkopplingssituationer
• enskild reflektion; få tid att forma sina tankar och förbereda sig
• inbyggt krav på att alla ska vara aktiva och bidra till sitt och andras lärande
• lika delaktighet > alla får ordet
• korta koncisa redogörelser bidrar till ett lagom tempo
• tar fasta på det positiva och det som fungerar bra > stärker självkänslan, motiverar till lust och fortsatt lärande
• ”en önskan” – framåtblickande, tar fasta på vad som kan vara nästa steg i lärandet, vad som kan utvecklas.
• lagom mycket återkoppling – för många saker kan kännas övermäktigt, kan bli för mycket för mottagaren att ”ta in” och fokusera på.
• läraren får återkoppling på hur de studerandes lärande går framåt

Creative Commons Two stars & a wish by Lottech CC BY

Text: LotteCh

---

Bilagor:

Formulär Two stars and a wish – självvärdering

Formulär Two stars and a wish – kamrataterkoppling

Mer att läsa:
TPACK Revinge: Handbok Återkoppling för lärande

Länk till filmen:
Självbedömning: Två stjärnor och en önskan

Videoproduktion för utbildning

Det finns några olika typer av videoproduktioner som har lite olika syften i en utbildning (se även film och låt dig inspireras av kollegor på skolan):

• Välkommen-filmer – för den studerandes mentala och praktiska förberedelser samt skapa ytterligare motivation och förväntan inför utbildningen .
• Videoföreläsningar – för att förmedla och visualisera fakta och teori.
• Instruktionsfilmer – för stegvis visualisering av arbetsgång och handhavande.
• Experiment och förevisning – för att visualisera olika fenomen och förlopp.
• Introduktionsfilm – för att förtydliga och klargöra uppgifter och uppdrag. Det kan också vara för att introducera en kurs eller ett nytt arbetsområde.
• Scenarier, cases och frågefilmer – att använda som underlag för olika uppgifter/uppdrag. T.ex. formulera hypoteser och lösa problem.

Läs mer:

• Skapa videoföreläsningar
• E-lärande (struktur och upplägg)

Charlotte Ch
it-pedagog

Konsten att ge tydliga instruktioner …

… och konsten att följa instruktioner. Att följa instruktioner är som att följa ett recept när man ska baka en baka en kaka! 

Jeanett G har använt sig av denna metafor för att tydliggöra en inlämningsuppgift för de studerande i GRIB-utbildningen, (se bildspel ovan). Syftet är att medvetandegöra de studerade om att noga sätta sig in i inlämningsuppgiftens krav:
– VAD resultatet av uppgiften ska innehålla,
– HUR ska det göras och vilken
– KVALITET och/eller KVANTITET som ska synas i det inlämnade arbetet, samt den

Mer om konsten att ge instruktioner

• Att ge tydliga instruktioner är ett sätt att stötta de studerande i deras lärande.
• Tydliga instruktioner är av betydelse för att skapa en god lärmiljö för de studerande.
• Muntliga instruktioner behöver även ges skriftligt (på papper, whiteboard eller blädderblock) så att den studerande vid behov kan repetera instruktionen.
• Hjärnan arbetar bäst utifrån tydliga mål och givna strukturer, och det kan läraren stärka genom att ge tydliga instruktioner.
• Skriftliga instruktioner bör vara visuellt överskådliga, gärna med punktlista.
• En instruktion till en uppgift kan innehålla flera nivåer: VAD, HUR, KVALITET/KVANTITET. Den TID som finns till förfogande för uppgiften. Olika ROLLER om det är grupparbete. Ev. annan PLATS för utförandet.

Att ge tydliga instruktioner kan ta mer tid, men är många gånger något som lönar sig. Slutresultatet får en bättre kvalitet och arbete i grupp formerar sig snabbare och ger mer tid till själva arbetet.

LotteCh